Det är uppenbarligen inte populärt att betala skatt. Idag kanske mindre än någonsin. Protesterna avlöser varandra, och i varje enskilt fall finns goda skäl att protestera:

Fastighetsskatten

Skatt på fast egendom 1) har den fördelen - för staten - att det blir svårt att fly den. När denna skatt å andra sidan höjs, slår det orättvist. Människor som hela sitt liv bott i ett visst område finner plötsligt att de inte längre kan bo kvar. Deras inkomster har ju inte ökat bara för att läget för deras hus värderas högre. Överhuvudtaget ligger det en orimlighet i att beskatta boende.

Energiskatterna

Diesel- och bensinskatter 2) kan ha den dubbla funktionen att dra in pengar till staten och motverka miljöfarliga utsläpp. 3) Problemet är att många människor är beroende av bilen, särskilt i glesbygden. För bönderna 4) i Sverige är marginalerna redan knappa.

Inkomstskatten

Inkomstskatten för fysiska personer är den viktigaste skatten, det är den som kan ge mest. 5) Problemet är att det inte fungerar om den blir för hög. Alltfler kan då föredra att gå ned i arbetstid, att arbeta svart eller att satsa på bidragsförsörjning. 6) Vissa kanske rentav emigrerar.

Kapitalskatterna

Skatterna på kapitalinkomster och förmögenheter 7) är inte heller populära bland dem som drabbas. De utgör incitament att placera sina pengar utom räckhåll för svenska skattemyndigheter.

Företagsskatterna

Skatterna på företag - bolagsskatter och arbetsgivaravgifter 8) - kan inte längre vara höga. Inte i en tid av multinationella företag och fri rörlighet över gränserna. Om villkoren är ogynnsamma i ett land kan man flytta till ett annat. Även om inte hela verksamheten flyttas kan man se till att vinsterna bokförs i ett land där skatterna är låga.

Momsen

Mervärdes- och omsättningsskatten 9) har också den fördelen att den är svår att komma undan 10) Även den person som haft svarta inkomster får betala moms, när han/hon ska använda pengarna. Problemet med momsen är att den slår fel ur fördelningssynpunkt - den är regressiv. 11)

Alkoholskatten

Sedan har vi särskilda skatter som de på alkohol och tobak. 12) Genom EU och slopade gränskontroller framtvingas här en "harmonisering" med andra länder. Smugglingen är redan omfattande, liksom hembränningen.

---

ALLT DETTA pekar mot minskade uttag av skatter. Det betyder att inkomsterna minskar för stat och kommuner. Då har vi ett problem. Rimligen måste då utgifterna minskas för stat och kommuner.

Det är en diskussion som politikerna vill hålla ifrån sig, för om mindre än två år är det val igen. Man vinner ju inga röster på att lova nedskärningar och försämringar.

Samtidigt är det möjligt att hålla denna diskussion ifrån sig, eftersom vi nu har högkonjunktur. Det gör det möjligt att trots all skattediskussion fortsätta slöseriet med skattemedel.

En tevagn för 14.000 kronor - vem vill betala?

Men vad händer när högkonjunkturen tagit slut? Förr eller senare vänder konjunkturen, då kan man inte längre skjuta problemen framför sig. Då måste man diskutera hur utgifterna ska minskas.

---

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1) För år 2000 ger fastighetsskatten cirka 23 miljarder kronor. (Källa: Skattebetalarnas förening)

2) Energiskatten ger 51 miljarder kr.

3) Fast där ligger ju en motsättning: ju bättre man lyckas med det ena, desto sämre blir det med det andra.

4) Bönderna i Sverige arbetar förmodligen under hårdare press än bönderna i något annat EU-land.

5) Inkomstskatten, fysiska personer, ger 343 miljarder för kommuner och 29 miljarder för staten. 64 miljarder är allmänna pensionavgifter.

6) Eller en kombination av dessa alternativ.

7) Kapitalinkomstskatten ger ca 9 miljarder kr, förmögenhetsskatten 3 miljarder.

8) Bolagsskatten ger 58 miljarder, arbetsgivaravgifterna uppgår till nära 250 miljarder kronor.

9) Momsen ger 138 miljarder kr.

10) Dvs vattentätt är det ju inte. Den tilltagande smugglingen handlar om att undgå bl.a. moms.

11) Den statliga inkomstskatten är progressiv - den ökar i andel med inkomstens storlek. Den kommunala inkomstskatten är proportionell - den utgör en bestämd andel, oavsett inkomstens storlek. Momsen är regressiv - den tar en större andel av inkomsten för en låginkomsttagare än för en höginkomsttagare.

12) Alkoholskatten ger 9 miljarder, tobaksskatten 6 miljarder kronor. (Källa: alltjämt Skattebetalarnas Förening)