Om nazismens och fascismens brott mot mänskligheten har det nu bedrivits ett intensivt kampanjande. Ingen kan rimligen vara okunnig om att det rör sig om våldsideologier, med miljontals människoliv på sitt samvete.

Som en uppföljning av - eller svar på - detta kampanjande vill många nu att motsvarande upplysningskampanjer ska bedrivas kring kommunismens massmord, i Sovjetunionen, Kina och på andra håll.

Detta kan ur en synvinkel te sig rimligt: kommunismens brott mot mänskligheten är förvisso jämförbara med fascismens.

Frågan är dock om inte konsekvensen bjuder att man därefter går vidare, och tar sig an även kapitalismens skörd av människoliv. Den industriella revolutionen i England på 1700- och 1800-talet var så att säga ingen tebjudning, inte heller har kapitalismen alltid gått varsamt fram i USA.

Sedan har vi kristenhetens härjningar runtom i världen - alltsedan de första korstågen på 1000-talet, koloniseringen av Amerika och religionskrigen i Europa. Det var inte något litet antal indianer och andra människor som dödades - genom sjukdomar och svält, tortyr och avrättningar.

Ibland blir det oklart hur folkmord ska kategoriseras: är det kapitalism, kristendom eller kolonialism?

Som "kolonialism" får väl klassas engelska invandrares utrotande av urinvånare på Tasmanien under 1800-talet och tyskars utrotande av urinvånare i Sydvästafrika (nuvarande Namibia) i början av seklet. Dit hör förvisso fransmännens illdåd mot vietnameser och/eller algerier 1945-62.

Men ska dit klassas även amerikanernas dödande av över en miljon vietnameser på 60- och 70-talen?

Och hur ska man klassa exempelvis:

- turkarnas omfattande mord på armenier 1918?

- massmördandet i Indien/Pakistan efter upplösandet av det engelska väldet där?

- morden på en halv miljon indonesier efter militärkuppen i Jakarta 1965?

- indonesiernas massmord på timoreser under 70-talet och framåt?

- massdödandet mellan hutus och tutsis i Ruwanda-Burundi?

Det går inte alltid att hitta en lämplig "-ism" att sortera in under.

Kanske ger dessutom enskilda -ismer ett begränsat förklaringsvärde till begångna ohyggligheter. Kanske är det istället efter annat man ska söka, om målsättningen är att undvika nya ohyggligheter.

Jag föreställer mig att följande faktorer spelar in:

Materiell otrygghet eller girighet. Konkurrens om begränsade resurser.

Maktkoncentration och frånvaro av yttrandefrihet.

Likriktning och konformism. Man lyder order.

Etnisk splittring, mentalt avstånd och brist på empati. Etiketterande och avhumanisering av andra människor.

Fanatism: "Ändamålet helgar medlen".

Klanmentalitet: "My country, right or wrong..."

Massbeteende, obildning och låg moral. Man följer strömmen.

Farligast av allt är kanske självgodheten och förträffligheten. De värsta brotten begås inte av människor, som uppfattar sig själva vara onda!

Men det handlar inte bara om psykologi, som något fristående. Det handlar inte minst om materiella villkor. Bästa garantin mot illdåd är kanske jämlika och rättvisa samhällen.

FÖR ÖVRIGT är risken, vid fixering på -ismer, att man "kastar ut barnet med badvattnet". Bara för att det mesta och det viktigaste är fel med en viss -ism, behöver inte allt vara fel. Det kan finnas enskilda moment som är bra hos både nazismen, kommunismen och kapitalismen. Mer om den saken i en kommande veckokommentar.

---