Arbetsmiljö och hälsa

Ur HJULET 7-8/91:

"Att bussförare är en i hälsohänseende utsatt grupp är vid det här laget väl dokumenterat. Det har gjorts en rad undersökningar, och alla pekar i samma riktning."

Därefter redovisas först den gardellska utredningen, HJULET-undersökningen och den schweiziska undersökningen. Artikeln fortsätter:

"SL-undersökning

1989 presenterade två SL-distrikt en rapport 'Bättre arbetsmiljö för bussförarna´. Den koncentrerade sig på den psykiska och sociala arbetsmiljön.

Bl.a. konstaterades att många förare upplever dagliga konflikter mellan tidskrav och servicekrav i arbetet, att de får ta emot klagomål över sådant som ligger utanför deras möjlighet att påverka, att nära hälften av de tillfrågade varit utsatta för allvarligt hot eller våld i arbetet. En klar majoritet svarade att arbetet sällan eller aldrig ger möjligheter att lära sig nya uppgifter."

"LO-rapport

Under 1991 publicerade Landsorganisationen rapporten 'LO-medlemmar i välfärden - Om hälsa'. Där påvisades eftertryckligt sambandet mellan klasstillhörighet och hälsoläge.

Det konstaterades bl.a. att 55% av alla arbetare i åldergruppen 60-64 år hade antingen förtidspension eller delpension, och att motsvarande siffra för tjänstemän är 36%.

Rapporten säger att det finns starka samband mellan lön, dålig arbetsmiljö och liten frihet i arbetet:

'Det är inte nog med att löneskillnaderna är stora mellan olika arbeten, utan till detta ska läggas att arbetsvillkoren är fördelade på samma sätt - och därigenom också hälsan. Dessa samband visar på ett mycket påtagligt sätt hur välfärdens onda och goda cirklar verkar, och hur strategiska förhållanden i arbetslivet är för skapande av jämlikhet och ojämlikhet.'

SLL:s folkhälsorapport

1991 utkom också en skrift från Stockholms läns landsting, 'FOLKHÄLSORAPPORT - om hälsoutvecklingen i Stockholms län':

'En stor andel av befolkningen lider av psykiska symtom av mer eller mindre besvärlig art. Symtomen är ofta trötthet, sömnsvårigheter, oro, ångest eller nedstämdhet.'

'Mycket talar för att tillgång till socialt nätverk och utveckling samt upplevelse av sammanhang och meningsfullhet i tillvaron är faktorer som gör människor mer motståndskraftiga mot livets påfrestningar.'

Vad som är orsak och vad som är verkan är inte alltid möjligt att skilja på:

'Det kan vara bristande sociala nätverk som minskar skyddet mot att reagera med psykiska symtom. Det kan också vara så att nedsatt psykiskt välbefinnande gör det svårare att vidmakthålla sociala nätverk.'

'Till riskfaktorer som förknippas med livsstil räknas bl.a. hög alkoholkonsumtion, daglig cigarettrökning, dåliga kostvanor samt för låg fysisk aktivitet.

Faktorer som vi inte i lika hög grad kan påverka är t ex dålig arbetsmiljö, psykisk stress i arbetet, ett svagt utvecklat socialt nätverk och frånvaro av socialt stöd.'

SLL:s arbetsmiljörapport

Vidare utkom SLL 1991 med 'ARBETSMILJÖRAPPORT - om samband mellan riskfaktorer och ohälsa i Stockholms läns arbetsliv'.

Denna rapport är helt bedövande entydig, när det gäller yrkeschaufförer i Stockholmsregionen. I fyra avseenden jämfördes olika yrkesgrupper:

1. Rörelseorganen, alltså dåliga ryggar mm. Belastningsskador.

2. Psykiska besvär.

3. Hjärt och kärlsjukdomar

4. Cancer.

Det visade sig, att i samtliga fyra fallen låg ... yrkeschaufförer i topp! De var mer utsatta för hälsorisker än andra - ingen annan yrkesgrupp hamnade i topp inom alla fyra grupperna.

'Negativa stressreaktioner kan... utlösas av ett jäktigt arbete om det är parat med monotona, enahanda arbetsuppgifter eller känslan av att man inte har förmågan att klara av sina arbetsuppgifter.'

'Enformigt arbete, särskilt i kombination med jäkt, kan i det långa loppet utgöra en risk för det fysiska och psykiska välbefinnandet.'

'Att inte ha kontroll över planering av arbetet och av arbetstempo påverkar hälsan...'

'Kombinationen av höga krav och litet beslutsutrymme respektive ringa personlig utveckling i arbetet kan medföra en ökad risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom.'

'Både bland män och kvinnor är negativa arbetsmiljöfaktorer ansamlade i vissa yrken medan positiva faktorer är ansamlade i andra. De yrken som förefaller mest belastade bland män... är chaufförer.'.