BOKRECENSION

 

"If everybody on Earth enjoyed the same ecological standards as North Americans, we would require three earths to satisfy aggregate material demand, using prevailing technology..."

Wackernagel/Rees 1998

 

"Limits to Growth - The 30-year uppdate"

av Meadows/Randers


"Limits to Growth - the 30-year update" har givits ut i två tidigare versioner, den första 1972. Författare är Donella Meadows, Jörgen Randers och Dennis Meadows - Donella avled dock innan denna version 3 hade tryckts. Boken utgavs år 2004, är på 300 sidor och kostar bara 155 kr på AdLibris.

"Limits to Growth - the 30-year update" kan betraktas som en klassiker, något av en "bibel" i sammanhanget. De flesta som nu skriver i detta ämne - och det blir alltfler! - utgår till stor del från rönen i denna bok. Därmed inte sagt att boken presenterar lösningar och några slutliga svar, där lämnas många lösa tåtar - att nysta vidare från.

Det var med viss skepsis som jag tog mig an läsningen av denna bok, jag förväntade mig ett knastertorrt ordsvall, svårt att ta till sig. Läsningen blev då en positiv överraskning. Författarna resonerar kristallklart och anför hela tiden relevanta faktauppgifter. I sitt problematiserande sätt att skriva visar de hela tiden en respekt för läsaren.

Nyckelbegrepp i Limits to Growth är "sustainability" (= uthållighet, långsiktig hållbarhet), "ecological footprint" (ekologiskt avryck) och "overshoot" (ung. gränsverskridande).

Det första definieras:

"...ett uthålligt samhälle är ett som kan fortsätta över generationer. Ett som är förutseende nog, flexibelt nog och klokt nog att undergräva varken sina fysiska eller social stödsystem."

"Ett uthålligt samhälle är ett som 'tillgodoser nutidens behov utan att skada möjligheterna för framtida generationer att få sina behov tillgodosedda'."

Det andra definieras:

"Det begreppet definieras som den totala inverkan av mänsklig aktivitet på naturen: summan av alla resultat av resursutnyttjande, miljöutsläpp, energianvändning, förstörande av biologisk mångfald, urbanisering, och övriga konsekvenser av fysisk tillväxt."

"Det är inte fråga om huruvida tillväxt av det ekologiska avtrycket kommer att ta stopp; den enda frågan är på vilket sätt."

Dvs det ska ske planerat och mjukt, eller ska det ske genom en katastrof.

Det tredje definieras:

"Overshoot kommer ur föreningar i återkopplingen... Om ett samhälle tar emot sina signaler från den redan tillgängligheten av lager, istället för deras ersättningstakt, kommer det att leda till overshoot."

Dvs man tar ut mer än vad som genereras.

I huvudsak är det två faktorer som motverkar uthållighet i vårt sätt att leva på jorden:

A. Ändliga resurser av energi och mineraler som vi gör slut på.

B. Miljörubbningar pga allt avfall.

Det senare leder över till klimatfrågan: pågår det för närvarande en global uppvärmning genom mänsklig påverkan, genom utsläpp av olika växthusgaser?

Min ingång vid läsandet var ett tveksamt nej, i varje fall en stark skepticism. Den bild jag hade var att

1. Klimatförändringar hela tiden har skett på jordklotet, genom förändrad solaktivitet.

2. Orsakssambandet mellan koldioxid och temperatur kan lika gärna vara det omvända, dvs högre temperatur ger mer koldioxid.

3. Det är nu stor business med utsläppsrätter, där det fungerar som en ny beskattning - med stor oklarhet om vart pengarna går eller vilken verkan de har.

4. Vi haft flera väldigt stränga vintrar på norra halvklotet - det framstår inte som en uppvärmning, däremot verkar stora klimatrubbningar ha skett, genom översvämningar och torka, orkaner och temperaturväxlingar.

Meadows/Randers hävdar dock att havsytan höjts 10-20 centimeter sedan år 1900 och att polarisarna smälter. Det är enligt dem ett faktum att medeltemperaturen på jorden har stigit.

M/R konstaterar också som ett faktum att nuvarande koncentrationer av koldioxid och metan är väsentligt högre än för 160.000 år sedan:

"Det är säkert att koncentrationen i atmosfären av koldioxid (den främsta växthusgasen) ökar exponentiellt."

Som jag uppfattar saken efter läsning av sidorna 113-119 blir grundfrågorna:

• Beror klimatförändringarna på mänsklig aktivitet?

• Kommer jordens medeltemperatur att fortsätta stiga med ytterligare utsläpp av koldioxid?

• Måste vi veta med säkerhet för att hejda oss?

Jag ser två moment att ta hänsyn till:

1.

Effekterna kan då komma att accelerera genom mindre av istäcke som reflekterar solstrålning eller genom smältning av tundrajord.

Till detta kommer att Jorden nu är tätbefolkad och att nästan all tillgänglig jordbruksmark redan hårt utnyttjad. Det skapar ökad sårbarhet vid störningar.

Det finns en risk att klimatförändringar blir irreversibla, i varje fall inom ett mänskligt tidsperspektiv.

2.

Det är inte nödvändigt med dessa utsläpp för att klara en rimlig levnadsnivå åt alla. Funnes den politiska viljan skulle våra samhällen kunna ställa om.

M/R skriver:

"The question is not whether climate will change further in the future in response to human activities, but rather by how much (magnitude), where (regional patterns), and when (the rate of change). It is also clear that climate will, in many parts of the world, adversely effect socio-economic sectors, including water resources, agriculture, forestry and human settlements, ecological systems (particularly coral reefs), and human health (particularly vector-borne diseases)."

"It may take decades for the consequences to be revealed in melting ice, rising seas, changing currents, shifting rainfall, greater storms and migrating insects or birds or mammals. But it is also plausible that climate may change suddenly, through positive loops that we do no yet understand."

"The negative environmental impacts of human activity that we have discussed in this chapter were not necessary. They were all avoidable."

"The good life could be supported with much less destruction of the planet."

"The best way to reduce these flows of waste are to increase the useful lifetimes of products and to reduce material flows at their source... Increasing lifetime through better design, repair and reuse..."

Några ytterligare citat, med godbitar ur "Limits to Growth":

"Högt utvecklade ekonomier kallas ibland servicesamhällen men i själva verket kräver de en avsevärd agrikulturell och industriell bas... Människorna som producerar, bearbetar och använder information äter inte bara mat utan kör också bilar, bor i hus, arbetar i uppvärmda eller kylda byggnader, och - även i eran av elektronisk kommunikation - använder och kastar mängder av papper."

"Tillväxt är nödvändig för att göra slut på fattigdom. Det förefaller uppenbart. Mindre uppenbart för dess många anhängare är det faktum att tillväxt i det ekonomiska systemet, som det nu är strukturerat, inte gör slut på fattigdom. Tvärtom, nuvarande typer av tillväxt permanentar fattigdom och ökar gapet mellan rika och fattiga."

"...decennier av tillväxt har systematisk ökat gapet mellan rika länder och fattiga... har orsaker inbyggda i systemets struktur av återkopplingar. Att köra samma system hårdare eller snabbare kommer inte att ändra mönstret så länge strukturen inte ha reviderats."

"... räntebetalningar flödar systematiskt från de som har mindre pengar än vad de behöver till dem som har mer än vad det behöver."

"En stor prestation inom jordbruket, en enorm ökning av matproduktionen, har till största delen gått, inte att föda människor mer tillräckligt, utan till att föda fler människor otillräckligt. Den andra tragedin är miljömässig... skadat jordar, vatten, skogar, och ekosystem, en kostnad som kommer att göra framtida produktionsökningar svårare."

Kapitel 3 handlar om resurser och avfall.

Där delar man in nödvändiga "inputs" i två huvudkategorier:

"Den första kategorin innefattar de fysiska nödvändigheter som stöder all biologisk och industriell verksamhet - bördig jord, mineraler, metaller, energi, och planetens ekologiska system för att absorbera avfall..."

"Den andra kategorin av förutsättningar för tillväxt består av de sociala nödvändigheterna.... faktorer som fred och social stabilitet, jämn fördelning och personlig säkerhet, hederliga och framåttänkande ledare, utbildning och öppenhet för nya idéer, beredskap att medge misstag och att experimentera..."

"En befintlig skog är en resurs i sig själv, som har viktiga funktioner utöver vad som kan mätas ekonomiskt. Skogar modererar klimatet, kontrollerar vattenflöden och lagrar vatten mot torka. De motverkar den eroderande verkan av regn bygger och behåller jord på sluttningar, och håller floder och kuster, bevattningskanaler och dammar fria från salt. De härbärgerar och understöder många livsformer."

"Limits to Growth" gör en viktig distinktion mellan "resurser och "reserver":

"Resurs är ett koncept kopplat till den totala mängden material i jordskorpan: reserv är ett koncept kopplats till mängden material som har upptäckts eller antas existera och som kan användas, givet rimliga antaganden om teknologi och pris. Resurser minskar ofrånkomligen med användning, medan siffror på reserver kan öka med fortsatta upptäckter, prisökningar och teknologiska förbättringar."

"Ingen vet egentligen vilken ände av flödet av fossila bränslen som blir mest begränsande, tillgången eller avfallsproblemen."

"När mängden användbar metall i malmen minskar, ökar mängden sten som måste grävas fram mycket snabbt... Den stigande kurvan av avfall går nära parallellt med den stigande kurvan av energi som krävs för att producera varje ton av slutligt material."

"Ingen nation har löst problemet med kärnavfall. I naturen är sådant avfall farligt för alla former av liv, både genom direkt toxicitet och mutagenitet. I fel händer kan de bli instrument för terror. Naturen har ingen metod att göra dem ofarliga. De upplöses efter sin egen inre tidtabell, vilket kan vara decennier, sekel eller även millennier. Som biprodukter av kärnkraftsproduktion ackumuleras de ständigt, lagras under jorden eller i vattenbassänger i kärnreaktorernas yttre inneslutningar, i förhoppning att mänsklighetens tekniska och institutionella kreativitet en dag ska komma på ett bättre sätt att förvara dem."

Både marknad och teknologi är viktiga hjälpmedel och verktyg, menar Meadows-Randers, men vi kan inte överlämna till dem att styra:

"Marknaden är blind för det långsiktiga och ägnar ingen uppmärksamhet åt ändliga resurser och avfall, förrän de är nästan uttömda och det är för sent för attraktiva lösningar."

Som ett konkret och övertygande exempel tar de upp utfiskningen av världshaven.

Kapitel 4 redovisar ett antal möjliga scenarior, med olika input beträffande

• landareal som kan brukas
• jordens bördighet
• ej förnybara resurser (fossila bränslen och mineraler)
• förmågan att absorbera avfall

Olika kurvor redovisar, givet olika förutsättningar, kurvor som visar på
a) resurser
b) befolkningsutveckling
c) matproduktion
d) industriproduktion
e) miljöföroreningar

Samtliga scenarier visar samma sak: förr eller senare går vi s.a.s. in i väggen. Denna tidpunkt kan förskjuts framåt i tiden under gynnsamma förutsättningar, men det mest realistiska är att vi når ett maximum långt före mitten av innevarande sekel. Beträffande resurser är ett maximum redan passerat.

Mer om ett uthålligt samhälle:

"Ett uthålligt samhälle skulle vara intresserat av kvalitativ utveckling, inte fysisk expansion. Det skulle använda materiell tillväxt som ett genomtänkt verktyg, inte ett permanent mandat. Varken för eller emot tillväxt."

"... varje uthålligt samhälle måste tillhandahålla tillräcklighet och säkerhet åt alla."

"Det finns ingen anledning att ett uthålligt samhälle skulle behöva vara tekniskt eller kulturellt primitivt."

"Ett uthålligt samhälle skulle behöva regler, lagar, standarder, gränser, sociala överenskommelser och social återhållsamhet naturligtvis, som varje mänsklig kultur gör."

"... Kulturell variation, autonomi, frihet och självbestämmande kunde bli större, inte mindre, i en sådan värld.... Det finns ingen anledning att ett uthålligt samhälle skulle vara odemokratiskt eller tråkigt eller utan utmaningar."

Den som förmedlar obehagliga sanningar och kommer med "dåliga nyheter" kan ju lätt klassas som "domedagsprofet". Många av dem som inte bara slår ifrån sig, kan spontant istället bli nedslagna. På slutet kommer författarna då in på något viktigt:

"Intill dess att effektiva lösningar är i sikte kommer samhället aldrig att släppa sitt tillväxtberoende, eftersom människor är i så starkt behov av hopp... För att återupprätta hoppet och för att lösa mycket verkliga problem, är följande tre områden där ett helt nytt tänkande krävs..."

De tre punkter som följer handlar om:
1. Standardutjämning.
2. Utnyttjande av allas arbetskraft.
3. Tillgodoseende av även icke-materiella behov.

"Behovet av att ta industrisamhället till sitt nästa utvecklingsstadium är ingen katastrof - det är en fantastisk möjlighet. Hur denna möjlighet ska tas tillvara, hur vi ska frambringa en värld som inte bara är uthållig, funktionell och jämlik/rättvis utan också djupt önskvärd är en fråga om ledarskap och etik och vision och mod, egenskaper inte för datamodeller utan för mänskliga hjärtan och själar."

"A sustainability revolution requires each person to act as a learning leader at some level, from family to community to nation to world. And it requires each of us to support leaders by allowing them to admit uncertainty, conduct honest experiments and acknowledge mistakes."

"The sustainability revolution will have to be, above all, a collective transformation that permits the best of human nature, rather than the worst, to be expressed and nurtured."

Det handlar om att till kommande generationer kunna överlämna en levande planet.

Jan Milld

augusti 2011