BOKRECENSION

 

"Den som tror att exponentiell tillväxt kan fortsätta i evighet i en ändlig värld är antingen galning eller ekonom." Kenneth Boulding

"The Crash Course" av Chris Martenson

Chris Martenson har alltså framställt en stor mängd exemplariskt pedagogiska filmer kring ekonomi, energi och miljö (på engelska tre "E": "economy, energy, environment").

Han har också en webbsida.

Den bok han skrivit och som jag här vill presentera har samma namn och samma tema som hans filmserie: "The Crash Course". Boken är utgiven år 2011, omfattar 280 sidor och kan beställas (inbunden) för bara 148 kr på AdLibris.

"Det är dags att inse fakta: En farlig konvergens av icke-uthålliga trender inom ekonomi, energi och miljö kommer att göra 2010-talet till ett av de mest utmanande någonsin. The Crash Course förklarar detta förhållande och tillhandahåller tillräckligt av sammanhang för att underbygga tesen att det är mycket hög tid att börja förbereda sig för en mycket annorlunda framtid."

Chris Martenson konstaterar att vår ekonomi baserar sig inte bara på tillväxt, utan på expontentiell tillväxt. Han betonar skillnaden mellan en linjär tillväxt, med samma ökning i mängd varje år, och en ökning med en viss procentsats - där kurvan efter en tid pekar nästan rakt upp.

"Till skillnad från förändringens takt är förändringens kvantitet inte konstant vid exponentiell tillväxt."

"Om era lokalpolitiker siktar på, låt oss säga, 5 procents tillväxt, vad de i själva verket då säger är att inom 14 år förväntar de sig att ha mer än dubbelt så mycket av allting."

CM pekar på en olöslig motsättning:

"...fortsatt ekonomisk tillväxt är samtidigt absolut nödvändig och omöjlig. Nödvändig därför att vårt ekonomiska system är utformat för att växa och presterar fruktansvärt dåligt när det inte kan, och omöjligt därför att inget kan växa för evigt."

 

CM talar om en ofrånkomlig topp i oljeproduktionen, och preciserar:

"Det betyder inte att 'oljan tar slut', det betyder bara att trots våra bästa försök kommer gradvis mindre och mindre olja att bli tillgänglig varje år - dock till ökade utvinningskostnader."

Konsekvenserna av en oljebrist blir matbrist:

"Utan fossila bränslen för att hjälpa jordbruksproduktionen antas jordens totala bärförmåga för människor vara mindre än nuvarande 6.8 miljarder och möjligen så låg som en miljard."

---

Kapitel 7 ägnas åt vårt monetära system, där CM konstaterar att pengar har tre funktioner:
1. Lagring av värde
2. Bytesmedel
3. Räkneenhet.

Som så många andra också nu påtalat skapas pengar genom att banker ger lån:

"...klyftan som finns mellan de ansträngningar som krävs för att förvärva pengar genom arbete och den lätthet med vilken pengar kan skapas ur tomma intet ('out of thin air') är alltför enorm för att de flesta i första vändan helt ska kunna acceptera det."

I USA kan pengar skapas också av Federal Reserve:

"Medan du och jag måste arbeta för att få pengar och sedan riskplacera det för att få det att växa, trycker Federal Reserve bara upp så mycket som man bedömer lämpligt och lånar sedan ut det, med ränta."

Martenson påminner läsaren om att pengar bara är ett anspråk på nyttigheter: När pengar ackumuleras exponentiellt ligger där en förväntan om att ekonomin ska vara exponentiellt större i framtiden.

All rikedom kommer från marken skriver CM, och skiljer på tre företeelser:

1. Primär rikedom: bra jordbruksmark, koncentrerade mineraler, energikällor, osv.

2. Sekundär rikedom, dvs människor, verktyg och maskiner som kan omvandla primär rikedom till mat.

3. Tertiär rikedom, dvs sedlar, aktier och andra värdepapper.

Det sistnämnda utgör anspråk på rikedom, inte en källa i sig till rikedom. Och utan primär rikedom finns heller inte sekundär rikedom.

"En av de många sätt på vilket ekonomer går vilse är att antaga att ekonomi existerar i ett vaccuum... Den naturliga världen är inte en underavdelning till ekonomin, det är tvärtom - ekonomin är en underavdelning till den naturlig världen."

CM konstaterar att i USA:s ekonomi har skapats en kreditbubbla som gör situationen så mycket allvarligare vid en kommande energikris.

Till detta kommer en sedan länge eftersatt infrastruktur, minskat sparande och att man under flera presidenter fört statistik som givit en förskönad bild av sysselsättning och inflation:

"Minskad affärsverksamhet, ökat antal vräkningar, minskat antal arbetstillfällen, ökande budgetunderskott, minskade skatteintäkter, minskad bilförsäljning - allt detta vittnar om en recession, inte expansion."

"När olja först började användas för industriella ändamål vid förra sekelskiftet låg världens befolkning på 1,1 miljarder och segelfartyg korsade fortfarande haven vid sidan av kolångare. Sedan dess har världens befolkning ökat mer än 4 gånger, världsekonomin mer än 40 gånger och energianvändningen mer än 10 gånger."

Beträffande energibudgetering skiljer Martenson på å ena sidan ofrånkomlig användning - för att utvinna ny energi eller hålla infrastrukturen igång - å andra sidan energi för konsumtion. Av den senare går en del till grundläggande behov, resten utgör ett överskott.

Av två skäl minskar detta överskott - dels fler människor att dela på det, dels ökad energiåtgång för energiutvinningen.

Ett central begrepp i "Crash Course" är "net energy", alltså nettoenergi. Den energi som kan fås ut i förhållande till satsad energi. EROI: Energy Returned for Energy Invested.

CM talar om en "energiklippa", som efterhand börjar stupa brant, tills en punkt nås då det går åt mer energi än vad man kan få ut för denna satsade energi. När den punkten har nåtts hjälper inte att det i princip finns kvar en massa energiresurser - de är i praktiken otillgängliga.

Vi har redan kommit en bit i denna utförsbacke, såtillvida att det idag krävs mycket mer satsad energi än tidigare för att få ut en viss mängd olja.

CM illustrerar hur dagens tillgång till mycket av billig olja i praktiken är som att envar av oss hade en stab av slavar till förfogande:

"...varje gång du sätter på en 100-wattslampa är det som om du hade en frisk människa i källaren trampande så snabbt han orkade för att hålla glödlampan tänd. Det är hur mycket energi som en enda lampa kräver. När du spolar vatten, tar en varm dusch och dammsuger golvet är det som om ditt hushåll nyttjar tjänster från 50 extremt friska cyklande slavar i källaren, redo att trampa så fort de kan, 24 timmar om dygnet,.."

"Och hur mycket 'arbete' ligger inkapslat i en gallon bensin... om du hällde i en enda gallon i en bil, körde iväg hemifrån tills bensinen tog slut och sedan gick ut och knuffade bilen hem, då skulle du finna ut exakt hur mycket arbete som en gallon bensin kan uträtta. Det visar sig att en gallon bensin rymmer energi motsvarande mellan 350 och 500 timmar av mänskligt arbete.... Antag att du beslöt att inte själv knuffa din bil hem utan betalde någon 15 dollar i timmen för att göra det åt dig, så skulle du finna att en gallon bensin är 'värt' 5.250 till 7.500 dollar av mänskligt arbete."

Omräknat till liter och kronor i detta exempel kunde det bli fråga om upp till 12.000 kronor för en liter bensin.

Ytterligare ett exempel. Den mängd föda som en genomsnittlig amerikan konsumerar under ett år motsvarar cirka 400 gallon för produktion och transporter. 400 gallon motsvarar arbetet från 400 människor arbetande på heltid, 40-timmarsvecka, året runt.

Peak Oil är inte en teori, betonar CM, det är ett observerat faktum. I USA ett 40 år gammalt faktum - där inträffade Peak Oil i början av 1970-talet. Detta gäller även då inräknar senare upptäckta fyndigheter i Alaska och Mexikanska Golfen.

"Av 54 oljeproducerande länder i världen har 40 nu passerat toppen och minskar i sin produktion, vilket lämnar bara 14 att täcka upp för både nedgången och täcka den ökande efterfrågan..."

Storbritannien nådde sin topp 1998, Australien 2000.

Ett mått på situationen är också hur mycket av nya fyndigheter som har upptäckts.

"USA nådde en topp av nya upptäckter 1930 och produktionen nådde sin topp 1970, vilket ger ett gap mellan upptäcktstoppen och produktionstoppen på nästan exakt 40 år."

I världen har oljeupptäckterna ökat varje decennium fram till 1960-talet, därefter har de minskat varje decennium.

För den som fortfarande tvivlar på Chris Martensons uppgifter hänvisar han till en IEA-rapport (International Energy Agency) från 2008, "World Energy Outlook".

Bedömningen av tillgänglig olja för år 2030 skrevs där ned med 19% jämfört med tidigare.

"Än viktigare, rapporten bröt ned oljetillgången efter dess olika underkomponenter, som 'konventionell' och 'djupvatten', och avslöjade att olja från nu producerande fält har varit minskande alltsedan 2005.

Varför är detta påstående omvälvande? Därför att 'olja från nu producerande fält' är en omskrivning för 'billig och lätt tillgänglig olja' eller 'energirik olja' - det som ger oss det stora grå området nedtill på energiklippe-diagrammet."

"...att utvinna olja från så kallad 'olje-sand' i Kanada har visat sig betydligt kostsammare, kapitalintensivare och mer miljöskadligt än vad man först föreställde sig."

"Den slutliga bombskrällen från WEO-2008-rapporten var IEA:s bedömning att den gemensamma minskningstakten för alla existerande fält nu är -6,7 procent årligen.... betyder att existerande fält kommer att förlora hälften av sin produktion inom ungefär en 10-årsram."

"...inte bara minskar existerande fält i produktion, de tycks göra så i en allt snabbare takt,.."

Det viktigaste är inte att exakt fastställa någon tidpunkt för Peak Oil, framhåller Chris Martenson. Den ekonomiskt viktiga händelsen blir när det uppstår ett ihållande gap mellan tillgång och efterfrågan.

Oljeexporten kommer att minska genom två faktorer. Dels minskad produktion, dels ökad konsumtion i oljeländerna.

CM går också igenom andra möjliga energikällor - som kärnkraft, kol och naturgas - men kommer fram till att hur vi än anstränger oss kommer vi att bli tvungna att fortsättningsvis klara oss på mindre energianvändning - inte som hittills en ökning varje år.

Redan detta kommer att utgöra en enorm utmaning för vårt ekonomiska system.

Jan Milld

juli 2011