BNP - bruttonationalprodukt = produktion av varor och tjänster - brukar användas som mått på välfärd.

Måttet är dock behäftat med flera brister:

1. Arbete

BNP inräknar bara sådant arbete som sker beskattat - lönearbete eller företagande.

Hushållsarbete eller ideellt arbete räknas inte.

2. Konsumtion

BNP tar ingen hänsyn till vad som konsumeras.

Det kan vara meningslös eller direkt hälsoskadlig konsumtion. Det kan också handla om prylar, vars livslängd avsiktligt begränsats, för att snart framkalla ny efterfrågan.

3. Miljön

BNP tar ingen hänsyn till om miljön förstörs, som t ex brytningen av oljesand i Kanada.

4. Folkhälsa

BNP tar ingen hänsyn till om folkhälsan bryts ned, genom t ex giftig mat, luftföroreningar och droger.

5. Olyckor och vandalism

En stor miljökatastrof kan påkalla samhällsåtgärder som höjer BNP. Exempelvis oljeläckaget i Mexikanska Golfen 2010.

Detsamma gäller vandalism som fönsterkrossning och brännande av bilar och skolor.

6. Kriminalitet

Tung kriminalitet kan framkalla polis- och rättsinsatser som höjer BNP.

7. Byråkrati och korruption

En svällande byråkrati kan bidraga till höjd BNP.

8. Bidragsförsörjda

Detsamma gäller en hög andel direkt bidragsförsörjda.

9. Militärutgifter

Stora satsningar på vapen och soldater höjer BNP.

10. Fördelning

BNP säger ingenting om hur välståndet fördelas. Hög BNP är fullt förenlig med djupa klassklyftor och en direkt materiell nöd hos många människor.

Omvänt gäller att välfärden kan höjas samtidigt som BNP sänks.

Våra grundläggande behov enligt den chilenske ekonomen Manfred Max-Neef: 1. Fysiska behov (permanence/subsistence) 2. Skydd/trygghet (protection) 3. Tillgivenhet (affection) 4. Förståelse (understanding) 5. Delaktighet (participation) 6. Ledighet/frihet (leisure) 7. Skapande (creation) 8. Identitet/meningsfullhet (identity/meaning) 9. Frihet (freedom)