I söndags framträdde Agneta Stark, ekonom, i ett TV-samtal. Hon kritiserade därvid skarpt de sittande riksdagspartierna, för att hålla viktiga frågor bort från valrörelsen. Hon nämnde EMU och pensionsfrågan.

I ett val måste det finnas klara regeringsalternativ, argumentade Stark. Partierna måste representera skilda linjer och de måste göra dessa skillnader tydliga. Annars kan ju väljaren inte, genom sitt röstande, påverka vilken politik som kommer att föras.

I nuvarande situation är det inte, menade Agneta Stark, konstigt om många väljare känner låg motivation att rösta.

---

Svagt av Stark

Vad Agneta Stark dock inte nämnde, som exempel på en fråga vilken riksdagspartierna sopat under matten, var invandringspolitiken.

Och det var ingen tillfällighet. Stark kan själv inte kan se några rationellt godtagbara och anständiga skäl att kräva en restriktiv invandringspolitik.

Detta framgick av vad hon senare anförde om Österrike, som avskräckande exempel vad gäller samregerande och ständigt skiftande partikonstellationer. Följden av detta hade, menade hon, blivit stora framgångar för ett "invandrarfientligt" parti.

En närmare liggande förklaring till österrikarnas inställning i denna fråga är väl att Österrike, genom sin geografiska närhet till f.d. Jugoslavien, faktiskt fått ta emot ett mycket stort antal asylsökande.

För Stark tillhör inte invandringen de frågor, där det går att ha mer än en åsikt.