År 1998, vecka 35 |
Hand-i-hand med detta åsiktsregistrerande och svartlistande inom socialdemokratin har gått en viss mentalitet hos ledningen. Från personer på lägre nivåer inom partiet förväntas lydnad. Dessa partikamraters främsta lojalitet förväntas ligga hos apparaten, dvs dess centrala ledning, inte hos vanliga svenskar.
Ett prov på denna mentalitet gav Mona Sahlin för några år sedan, då hon krävde uteslutning ur partiet av en s-politiker i Åstorp, för att denne uttalat sig kritiskt om den generösa flyktingpolitiken.
Samma sak upprepas nu från Lars Engqvists sida - gentemot Anders Karlsson, s-politiker i Landskrona. Denne Karlsson har nämligen, f.ö. i enighet med samtliga övriga politiker i Landskrona, kommit fram till att flyktingförläggningen där måste stängas.
Lars Engqvist går, i tidningen Arbetet den 19/8 , till hårt angrepp:
"- Det är omdömeslöst om Anders Karlsson vill säga nej till en flyktingförläggning i Landskrona med motivet att vi allmänt sett har en för generös flyktingpolitik i Sverige. Det är något som i sådana fall är grundat på att han inte kan frågorna tillräckligt.
Lars Engqvist var mycket irriterad över de uttalanden som i går fanns citerade i flera tidningar och krävde omedelbar avbön.
- Jag tar bestämt avstånd från vad Anders Karlsson sagt och tycker att han borde gå ut och säga att han blivit missförstådd."
En så integrerad och naturlig del av den socialdemokratiska verksamheten har nu lögnen och maktfullkomligheten blivit, att Engqvist kan offentligt säga sådant som han normalt sätt åtminstone skulle försöka hålla internt.
I verkligheten fungerar det naturligtvis ofta så att politiker, när de sagt vad de tänker men detta blir politiskt alltför laddat, gör just som Engqvist förordar - dvs skyller på journalisterna.
Engqvist har ingen anledning att betvivla att Karlssons ärliga uppfattning är just den som kommit till uttryck i tidningen. Problemet, ur Engqvists synpunkt, är att Karlsson har fel åsikter. Han har åsikter som han inte får ha, eller i varje fall inte ge offentligt uttryck för.
Det är därför han ska ändra sig, inte för att han inte menade vad ha sa eller inte sagt vad som återgivits.