Ur bokrecension i tidningen "Danskeren"*, nr 3/99:
"Dusan T Batakovic, ledande serbisk historiker med doktorsgrad från Sorbonne, har skrivit flera erkända verk om sitt lands historia. Den aktuella boken om 'hatets spiral' i Kosovo är bara en kort inledning."
"I Kosovo, det 'serbiska Jerusalem', finns fler helgedomar, slott och anra historiska minnesmärken från medeltiden än i hela resten av Serbien sammantaget. Så länge det finns ett serbiskt folk, kommer det att vara bundet till detta område. Men ända från serbernas nederlag mot turkarna 1389 har muslimerna förtryckt och terroriserat dem i försök att driva ut dem. Under 1400- och 1500-talen var bara fjorton av Kosovos 1.300 ortodoxa helgedomar i bruk, genom att muslimerna antingen hade övertagit dem som moskéer eller vandaliserat dem. Efter ett desperat försök till serbiskt uppror 1690 slog turkarna brutalt och glodigt tillbaka, serberna fördrevs i stor skala och den moderna inströmningen av albaner tog sin början.
Albanerna blir en privilegierad elit under turkarnas beskydd. De behöver inte åtlyda de lokala myndigheterna, och de är fritagna från skatt och värnplikt. Albanska bands dödande av serber straffas bara lätt. Terrorn mot serber växer fram mot nutiden. Bara under åren 1890-98 fördrev 60.000. Från ungefär 1850 till 1912 minskade antalet serber i Kosovo från 400.000 till 200.000. 1906 noterade den amerikanske historikern F. Moore att turkarna försäkrade sig om albanernas lojalitet genom att ge dem tillstånd att massakrera sina icke-albanska grannar. Sama år berättar en brittisk journalist att 'koranen och geväret är den enda lagen' i Kosovo."
"Efter första världskriget kan albanerna i Kosovo inte finna sig i att hamna under sina tidigare slavar serberna, med mindre än att de på flera punkter får en privilegierad position (åtskilliga fasta platser i parlamentet, användande av albanska i skolorna osv). Den privilegierade positionen stärks under Tito, som spelar ut albanerna mot serberna. Redan 1945 låter han i hast en albansk milis upprättas under sig för att ge intryck av att också albanerna har kämpat mot fascisterna (fastän de var med dem). Åtminstone 70.000 albaner, som placerats i Kosovo av Mussolini, får samtidigt jugoslaviskt medborgarskap."
"Både 1968 och 1971 utvidgades kosovoalbanernas självstyre, de fick till och med lov att använda sin egen flagga, identisk med Albaniens. Kosovo ensamt fick 70% av Jugoslaviens självutvecklingsstöd. Dessa enorma medel investerades inte i ekonomisk utveckliing, utan i institutioner och monument, som skulle symbolisera Kosovos statliga oavhängighet."
"Tito utvidgade under 70-talet samarbetet med Albanien, varifrån 240 universitetslärare importerades till det nyupprättade universitetet i Pristina. Dessutom dominerade lärare från Albanien Kosovos gymnasier och skolor, där albansk indoktrinering liksom i kulturlivet fick fritt utlopp. Kosovoalbanskt skolmaterial utarbetades under direkt tillsyn av Albaniens diktator Hodja. När skolinspektörerna frågade de kosovoalbanska barnen, i vilket land de levde, fick de svaret: Albanien! Undervisningen var inriktad på hat mot serberna. Dessa blev alltmer diskriminerade - på gatan, i offentliga transportmedel, på sjukhus och arbetsplatser, där albanska språket var obligatoriskt. Berövade juridiskt skydd emigrerade många serber i tysthet till andra delar av Serbien."
* Utges av Den Danske Förening
|
|