NATO:s krig i Jugoslavien utgör ett dubbelt övergrepp.

För det första utgör det naturligtvis ett övergrepp mot det serbiska folket. Vad än Bill Clinton må säga om att NATO inte har något "otalt" med människorna i Jugoslavien, så är det dessa som drabbas när de regnar bomber där de bor.

För det andra utgör kriget ett övergrepp mot människor i olika västländer, inte minst Sverige. Detta övergrepp är av en annan karaktär, och de som utsätts för övergreppen är kanske inte ens medvetna om det. Här handlar det om massmedia och propaganda, om att människor manipuleras.

Rent allmänt har ett medium som televisionen, med rörliga bilder och ljud, en väldig genomslagskraft. Medborgarna blir alltmer utlämnade åt den verklighetsbild som serveras i media. För den som kontrollerar detta TV är det fullt möjligt att i förväg beställa önskade opinioner, installera presidenter och starta krig.

Det finns åtminstone två exempel - Collor i Brasilien och Berlusconi i Italien - på hur ägare av TV-stationer kunnat skaffa sig direkt politisk makt.

Media-manipulerandet kan ske genom:
urval av bilder och fakta
styrning av vilken sida som ska få komma till tals och vilka människor publiken ska få identifiera sig med
vinklingar och fokusering/negligering.

Den som kontrollerar massmedia sätter dagordningen, avgör vad som är viktigt och oviktigt, bestämmer vad som ska betraktas som problem.

Därmed inte sagt att rapporterna om serbiska övergrepp i Kosovo varit påhittade. Flera sådana övergrepp har uppenbarligen förekommit. Var det då inte nödvändigt att göra något?

Jovisst, men det kan aldrig vara likgiltigt vad man gör.

Om TV:n flimrar tar man inte fram en slägga och slår på apparaten, det blir den inte bättre av. På motsvarande sätt förhåller det sig med bombningar av ett land. Det gör bara ont värre.

Detta kunde lätt förutsägas i Jugoslavien. Med facit i hand kan också kosntateras att vid sidan om en gigantisk etnisk rensning i Kosovo har Jugoslavien ödelagts och flera tusen människor dödats eller lemlästats.

Istället är det naturligtvis fredlig lösningar och kompromisser som måste sökas. Men för att kunna göra detta krävs ett antal insikter:

1. Det serbiska våldet har en historia. Det kommer inte från ingenstans, utan utgör ett svar på ett våld från UCK-gerillan. Det ingår i en spiral av upptrappat våld.

2. Det finns två parter i denna konflikt. Det är inte bara serberna som använder våld.

3. Även om våldets resultat är fruktansvärt, så är inte ondska drivkraften. Grunden till våldet är en intressekonflikt: två etniska grupper gör anspråk på samma territorium.

För övrigt kan konstateras att ockupationer och förtryck av folkgrupper, fördrivningar och övergrepp, förekommit i många länder under de senaste decennierna utan att USA reagerat. Tag bara Afghanistan och Burma, Israel och Turkiet.

Varför då en sådan reaktion i just denna konflikt?

Ja, redan om vi håller oss till Jugoslavien kan konstateras att en kvarts miljon serber nyligen fördrevs av kroaterna från Krajina, där de bott i generationer. Totalt finns idag 600.000 serbiska flyktingar i Serbien.

Varför känner så få till detta?

Hela detta mediala svart-vit scenario, med en ond och en god sida, känns på något sätt igen. En tids aktivt arbete kring invandringsfrågor kan möjligen ge en viss mediaresistens.

Jan Milld