Ökat våld

Kjell Magnusson, Balkanexpert, i Dagens Nyheter den 26/3 -99:

"Att bomba Serbien utan FN:s medgivande innebär en militär aggression som strider mot folkrätten."

"Gerillans uttalade målsättning är att befria albanskdominerade områden i Makedonien, Montenegro och Serbien samt förena dessa med Albanien. Därmed skulle den historiska orättvisa som drabbade albanerna 1913 rättas till.

Gerillan har konsekvent arbetat för sitt mål genom 1) terrorhandlingar mot albanska och serbiska civila; 2) angrepp mot polispatruller, officiella institutioner, serbiska flyktingläger och militär personal; 3) användande av civilbefolkningen som buffert.

Det yttersta målet har varit att provocera serberna till handlingar som framkallar en skarp internationell reaktion, helst en militär intervention som kan ge kosovoalbanerna den stat de för närvarande inte kan etablera av egen kraft."

"Det finns inget försvar för de massakrer serbiska styrkor gjort sig skyldiga till i Kosovo. Även om gerillabaserna ligger i byarna är det omöjligt att rättfärdiga att civila eller tillfångatagna gerillasoldater dödas med berått mod. Det borde emellertid vara lika omöjligt att ursäkta de mord på civila som gerillan begått, planmässigt och i stor omfattning. Normalt sett har en stat rätt att försvara sig mot den typen av angrepp.

Omvärlden har upprörts av serbiska offensiver men blundat för att dessa i många fall varit ett svar på gerillaattacker... det är UCK som bestämmer om det ska råda krig eller fred."

"Det naturliga hade varit att skära av gerillans förbindelser, se till att Albanien upphörde med sitt stöd, samt blockera gerillans ekonomiska resurser i Västeuropa. En sådan politik skulle ha inneburit att den militära aktiviteten i området minskade och framförallt skulle påtryckningarna mot Serbien ha haft en oavvislig moralisk tyngd.

USA har dock kategoriskt vägrat att medverka till en sådan lösning. Istället framtvingade man under bombhot i oktober 1998 överenskommelsen mellan Milosevic och Holbrooke, vilken innebar att jugoslaviska säkerhetsstyrkor drogs bort ... Sedan detta skett återtog gerillan de områden den förlorat under sommaren 1998 och fortsatte sina attacker ..."

"Efter händelsen i Racak ställer omvärlden ett ultimatum till 'båda parter'. Om man inte skriver under den fredsöverenskommelse som USA utarbetat kommer Nato att bomba Serbien.

Det ovanliga i denna förhandlingsuppläggning är uppenbart för var och en. Hur kan man lösa en konflikt om man hotar den ena parten med just de sanktioner som den andra parten hela tiden har krävt och aktivt försökt framkalla?"

"Den så kallade fredsöverenskommelsen innebär ... att Jugoslavien omedelbart förlorar kontrollen över Kosovo och efter tre år förbinder sig att medverka till en 'slutlig lösning' som bygger på 'folkets vilja'.
Ingenstans i avtalstexten preciseras Kosovos status i förhållande till den jugoslaviska federationen eller republiken Serbien. Inte heller sägs att Kosovo är en del av Jugoslavien."

"Det är uppenbart att ingen regering skulle underteckna ett sådant dokument, och det märkliga ... är att europeiska politiker har ställt sig bakom texten. Den enda rimliga förklaringen måste vara att de inte läst den.

Genom att lösgöra ett minoritetsdominerat territorium från en suverän stat skapar omvärlden ett prejudikat som kan få mycket långtgående konsekvenser."

"Vilka implikationer får detta för Makedonien? Om man utgår från de etniska kriterier som nu tillämpats i Kosovo är de albanska anspråken på Makedonien ännu mer berättigade, eftersom albanernas andel av befolkningen där är avsevärt större än i Serbien.

Framförallt strider avtalet mot de principer som legat till grund för en lösning av konflikten i Bosnien. De före detta jugoslaviska republikernas gränser får inte ifrågasättas."

"Det borde vara självklart för Sveriges regering att ta avstånd både från bombningarna och avtalet i Rambouillet. Det är upprörande att Europa ska dras in i en situation med oöverskådliga följder för att rädda USA:s och Natos 'trovärdighet'."


  Startsidan, Jan Millds hemsida