Boken "Dialog om invandringen":

I slutet av maj -96 hörde P3-programmet "Folkradion" av sig till Anders Sundholm. Det blev ett inslag som förtjänar att uppmärksammas, både för sitt upplägg och för sin argumentering.

Sara Falander besökte Anders på hans arbetsplats och gjorde en bandad intervju. Efter att intervjun sänts satt en manlig journalist från Folkradion i studion tillsammans med en "expert" och kommenterade vad Anders sagt, utan att denne var med ens på telefon för att få chansen att försvara sig.

Ovanpå detta: av alla personer som satt där i studion hade man valt Björn Häger, Dagens-Eko-journalisten som satt igång drevet mot Anders ett år tidigare!

Programmet påannonserades med en hänvisning till BGF-annonsen i SvD den 17/5: "Vem tillhör den tysta majoriteten? Och vem är förmäten nog att tro sig kunna föra den tysta majoritetens talan? Vad tycker en tyst majoritet egentligen?"

Det förklarades att bakom annonsen stod Blågula frågor, "en förening som var i blåsväder förra året, men som nu tydligen är ute och fiskar röster igen".

Ur annonstexten citerades:

"Känner du att man inte kan yttra sig om flyktingpolitik utan att bli stämplad som 'främlingsfientlig', 'rasist', osv?"

"Anar du att våra journalister inte sagt 'hela sanningen' om massinvandringen till Sverige?"

Intervjun hade klippts ned kraftigt, och det är kanske naturligt. Det intressanta är vad man valde att ta med. Fokuseringen blev på invandring och brott.

Anders fick först säga att Blågula frågor vill ge röst åt den stora majoritet av svenskar som stått utanför debatten om invandringen. Han uttalade också vår övertygelse att en majoritet av befolkningen är kritisk till den förda politiken: annonsen speglade vad många medborgare ansåg.

Sedan kom Sara Falander in, med påståendet att Blågula frågor "bara har tio medlemmar, men ... kallar sig den tystade majoriteten". 1)

Anders klipptes in med ett konstaterande att Bgf inte var "främlingsfientlig", däremot kritisk till den förda invandringspolitiken, vilket var något helt annat.

"SF: - Kan du förstå var kritiken har kommit ifrån?

AS: - Det kan vara så enkelt att man stirrat sig blind på namnet, 'Blågula Frågor'. Det låter inskränkt nationalistiskt.

SF: Anders Sundholm säger att det finns begränsningar för vad saker och ting får kosta... han tycker inte att staten ska ta emot några flyktingar när det inte finns några pengar och han är överlag missnöjd med den flyktingpolitik som förts sedan början av 80-talet."

Anders sade sedan att de flesta som sökt asyl har kommit utan dokument och att detta ingår i en strategi för att förhala utredningsproceduren, vilket skapar möjligheter att få stanna.

"SF: Han tycker också att svenska staten praktiskt taget bjudit hit flyktingar och lovat dem försörjning för resten av livet utan att ställa någrasomhelst krav. Då tycker han inte heller det är konstigt att flyktingarna väller in. Men nu får det vara nog.

AS: - Vi måste ta en paus i flyktingmottagandet och inte ta emot fler än vad vi åtagit oss enligt de konventioner som vi undertecknat.

SF: - Tycker du också att det borde vara lättare att "kasta ut" flyktingar som inte sköter sig?

AS: - Människor som kommer hit och vädjar om hjälp och sedan begår kriminella handlingar, dom har inte här att göra!

SF: - Vad ska man gör med dom, vart ska man skicka dom?

AS: - Tillbaka till sina hemländer.

SF: - Men om dom har flytt från krig eller andra hemskheter?

AS: - Om man flyr från hemskheter och vädjar till svenskarna om hjälp, då begår man inte kriminella handlingar. Det är för mig en självklarhet och det tror jag är en självklarhet för de flesta människor."

Som sista fråga tog intervjuaren upp partiet "Ny Demokrati". Tyckte Anders att man kunde "dra paralleller" mellan Blågula frågor och "de tankar som fanns inom Ny Demokrati"?

Här återkom således argumenteringen från "Nyhetsmorgon" ett år tidigare. BGF:s utgångspunkt var naturligtvis sakfrågorna: vad var problemen, vilka konsekvenser kunde olika åtgärder förväntas få? Om våra ståndpunkter sedan råkade sammanfalla med någon annan organisations var för oss ovidkommande.

Före pausen kom programledaren in: "vi ska prata mer om missnöjesyttringar inom svensk politik om en stund". Efteråt fortsatte han: "Blågula Frågor som föreningen heter försöker alltså rida på en missnöjesvåg. Missnöje med politikers och journalisters sätt att behandla invandrarfrågor. Björn Häger, från Dagens Eko, du har tidigare stött på den här föreningen..."

Häger konstaterade att BGF krävde en folkomröstning om invandringspolitiken.

"PL: - Dom vill ju föra fram någon slags mildare invandrarkritik än ytterligheterna.

BH: - Det är så här. Om man vill kritisera invandringspolitiken, det kan man göra på många sätt. Om man går omkring som skinnskallarna på stan och skriker 'Ut med packet!', då får man inte något större genomslag i debatten..."

Här återkom argumentet att vi är några andra än vad vi utger oss för. Egentligen skulle vi önska låta som dessa skinnskallar, det enda som avhöll oss var taktiska hänsyn.

Den inkallade experten hävdade sedan att BGF "slår in öppna dörrar", då invandringspolitiken "skärpts avsevärt". I själva verket var s-regeringen i full gång med att genomföra Ny Demokratis program. 2)

Sedan fick Häger axla rollen som duva. På programledarens fråga om BGF hade något existensberättigande blev svaret generöst:

"- Det är klart att alla röster ska få komma fram, att även invandringsfrågorna ska få diskuteras."

Varpå Häger så att säga höjde att varnande finger:

"- Det som kan vara litet läskigt när man läser det här, det är att invandrarfrågorna och kriminalpolitikfrågorna flyter ihop på ett ibland utstuderat sätt.

- Till exempel den här rapporten där man samlat på sig små klipp, allt man kunnat hitta som styrker att invandrare är brottsliga, skumma, farliga, medan man bortsett från klipp som kunnat säga någonting i motsatt riktning."

Avslutningsvis återkom programledaren till en farhåga att BGF kunde bli början till ett nytt "missnöjesparti":

"PL: - Vi får väl se. Nedskärningstider är det ju, och missnöjet sprider sig. Tror du vi kommer att få höra mer från den här föreningen?

BH: - Nej, det tror jag inte."

Vad lade man i begreppet "missnöjesparti"? Varje parti måste väl vara "missnöjesparti", såtillvida att det tar sig an sådant människor är missnöjda med, dvs problem i samhället. Vill ett parti inte göra detta har det knappast något existensberättigande.

Vad journalisterna här syftar på är rimligen något annat, nämligen en form av populism. Dvs man samlar ihop alla populära krav, men har inget helhetsgrepp. Man tar inte ansvar för att utgifter ska motsvaras av inkomster, för att budgetar ska gå ihop.

Men det är just här som bl.a. Blågula frågor kritiserar i invandrings-politiken! De verkliga populisterna är de politiskt korrekta som säger "det handlar om människor" och menar att då behöver man inte se till kostnader.

Detta exempel visar varför vi invandringskritiker måste stängas ute från massmedia. Om vi fick tillträde där skulle vi direkt punktera PK-folkets resonemang. De bygger sin ställning på att få prata ostört.

"DIALOG OM INVANDRINGEN?" : pris 200 kronor postgiro 80 73 30 - 6 Förlaget Mångfald Se vidare: Innehåll

2) Detta skulle möjligen kunna hävdas om s-regeringen åter hade tagit upp tråden i den av Bildt-regeringen förkastade propositionen 90/91:195 (se avsnitt 1). Så skedde dock inte.

Startsidan, Jan Millds hemsida