TILLÄGG:   i relation till befolkningsandel

TV3 och Brå om gruppvåldtäkter

I TV:s "Folkhemmet" den 20/4 -00 tog programledarna plötsligt upp ämnet gruppvåldtäkter och vad som skrivits om detta på Blågula Frågors websida. Robert Aschberg förklarade kategoriskt att det var "dravel" att påstå, att dessa skulle ha ökat. Inte heller var invandrare överrepresenterade. Programledarna hänvisade därvid till en färsk undersökning av Brå.

Det var omöjligt för mig att ta en sådan diskussion under pågående sändning då jag tidigare inte hört talas om denna undersökning. Nu har jag dock tagit del av åtminstone artiklar kring Brå-undersökningen. Redan detta bekräftar mycket av mina misstankar: man försöker reparera "skadan" av att etnisk tillhörighet framkommit beträffande t ex våldtäktssmännen i Rissne.

Den period som Brå-undersökningen gäller är 1990-talet och det handlar om anmälda fall - där det finns "skäligen misstänkta" gärningsmän. Begreppet "gruppvåldtäkt" avser även fall, där antalet gärningsmän är så litet som två.

Resultatet visar - eller snarare påstås visa - att gärningsmännen oftare är svenskar än invandrare. Det kan illustreras med följande diagram:

Stapeln A gäller här dessa "svenskar".

Stapeln B gäller utrikesfödda, folkbokförda i Sverige. Här klumpas alltså ihop både naturaliserade (dvs svenska medborgare) och icke-naturaliserade.

Stapeln C gäller utländska medborgare, ej folkbokförda i Sverige.

A ligger på 58%, B på 32% och C på 10%. Det skulle alltså i majoriteten av fallen vara svenskar som är gärningsmän.

Redan om detta vore sant skulle det ju vara föga anmärkningsvärt. Svenskar är trots allt fortfarande i klar majoritet bland människor i Sverige. Dessutom betyder redan dessa siffror att invandrare är överrepresenterade, svenskar underrepresenterade.

Till detta kommer emellertid en annan faktor, som diagram 2 visar:

Gruppen "svenskar" hos Brå innefattar i själva verket två olika* grupper, nämligen:

a) etniska svenskar (den blå delen av stapel A)

b) andra generationens invandrare** (den gula delen).

I själva verket svarade etniska svenskar för bara 44% av gruppvåldtäkterna. Andra generationens invandrare svarade för 14%.

Istället skulle därför följande diagram kunna presenteras:

Som synes blir då stapeln B högst, den som omfattar personer med utländsk bakgrund. Den hamnar på 46%.

Kategorin C skulle dock kunna plockas bort helt, eftersom dessa personer inte bor i Sverige. *** Intressant är främst personer som är folkbokförda i Sverige. Detta skulle kunna ge ett diagram 4:

Av folkbokförda i Sverige svarade personer med utländsk bakgrund (B) för en majoritet av gruppvåldtäkterna - 51%. Etniska svenskar (A) svarade för 49%.

NÄSTA FRÅGA gäller huruvida gruppvåldtäkterna ökat. Antalet har legat på 30-60 per år. Totalt sett har de minskat, enligt Brå.

Delar man emellertid upp dessa i dels sådana där antalet gärningsmän är två, dels sådana där antalet är tre eller fler, klarnar bilden.

80% av "gruppvåldtäkterna" skulle snarare kunna kallas "parvåldtäkter", då antalet gärningsmän är bara två. Det är denna kategori som har minskat.

Men vad människor i allmänhet främst associerar med begreppet "gruppvåldtäkt" är nog fall, där gärningsmännen tre eller fler. Det är sådant som uppmärksammats i media och gjort människor särskilt upprörda. Dessa fall har inte minskat, de har legat konstant.

Av utredningen framgår också att denna typ av gruppvåldtäkter i högre grad har yngre personer som gärningsmän.

Hurvida förövarna dessutom i högre grad utgörs av personer med utländsk bakgrund har jag inga uppgifter om, men det vore intressant att få veta. De grova gruppvåldtäkter som omskrivits i media ger ändå intryck av att så kan vara fallet.

Vad som också vore intressant att få veta är hur ofta rasistiska motiv kan föreligga:

I hur många fall är förövarna etniska svenskar, offren kvinnor med utländsk bakgrund?

I hur många fall har förövarna utländsk bakgrund, medan offren är svenska kvinnor?

Till sist kunde det vara intressant med en jämförelse mellan de första åren av 90-talet med de första åren av 80-talet.

Jan Milld

Det sista diagrammet ovan ger fortfarande en missvisande bild, eftersom den inte tar hänsyn de två gruppernas olika andel av befolkningen. Sker ett sådant hänsynstagande visar det sig att benägenheten till denna typ av brott är fyra gånger så hög inom gruppen personer med utländsk bakgrund som bland etniska svenskar. Fortfarande bara enligt Brås egen - och mycket tveksamma - statistik.

* För att göra frågan begriplig måste tyvärr ett särskiljande ske. I samhället är det naturligtvis önskvärt att arbeta för motsatsen.

** Härmed avses personer, födda i Sverige, men vars föräldrar (eller vars ena förälder) är födda utomlands.

*** Även om en del av dem kanske inte skulle varit i Sverige, om det inte haft landsmän här. Hur många av dem är för övrigt asylsökande eller "gömda flyktingar"?