Till tidningen PAX, organ för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, där jag är medlem. Insänt i april 1998 - dock ej publicerat:

Magnus Jiborn skriver i Pax 2/98 om ondska och yttrandefrihet. Ondskan finns, det kan inte förnekas. Det måste vara en självklar önskan hos varje SFSF-medlem att motverka hat och våld.

Men hur kan det ske?

Jag vet inte, jag har inget enkelt recept. Jag vet däremot hur det inte kan ske. Magnus Jiborn varnar för "det goda människornas tystnad". Jag vill snarare varna för "de goda människornas självgodhet".

Samma inlägg som Jiborn inleder med beskrivningen av ett grymt misshandelsfall avslutar han med att tala om "främlingsfientlighet och rasism".

Detta vore kanske inte så märkligt, om det inte hade gått inflation i dessa begrepp. Som de alltför ofta används syftar det helt enkelt på människor som önskar en minskad invandring och en mer restriktiv flyktingpolitik.

Enligt samstämmiga opinionsmätningar är detta vad en majoritet av svenska folket önskar - utan att för den skull vara vare sig antidemokrater eller våldsdyrkare.

Ska vi med framgång kunna motverka ondskan, då får vi inte klassa en majoritet av svenskarna som onda. Det blir både orättvist och kontraproduktivt.

Risken för att bli sin motståndares spegelbild diskuterades mycket under det kalla kriget. Mcchartyismens USA visade hur förtryckets bekämpare själva kunde bli till förtryckare. Detta har alltjämt sin aktualitet:

Det är en sak vi särskilt måste se upp med i dagens mediasamhälle: vem som framstår som ond eller god beror inte bara på faktiska handlingar eller åsikter - det avgörs också av makt eller brist på makt, när det gäller att få ut sin verklighetsbild.

Gör bara det tankeexperimentet att palestinierna hade haft tillgång till lika stora opinionsbildande resurser som den israelvänliga sidan idag har!

Magnus Jiborn vill att "vi" ska sätta gränser för yttrandefriheten, pläderar för intolerans mot "ondskan". Men den som visar intolerans mot de intoleranta, blir inte han/hon själv därigenom intolerant - och förtjänar att mötas med intolerans?

Åsikter som förtjänar att bekämpas, de bekämpas nog bäst i en fri debatt, med hjälp fakta och argument. Ska avsteg göras från detta - då vill det till att man är träffsäker, och inte använder begrepp på ett svepande sätt!

Jan Milld