Enrique

Någon skulle kanske kunna misstänka att jag hittat på denne "Enrique" - naturaliserad svensk, en svensk med kubanska rötter. Själva namnet har jag i och för sig hittat på, men personen fanns i verkligheten, och han satt där på stol 29C.

Vi hade ett trevligt samtal under flygningen och efter ankomsten till Cuba gav han mig en hel del hjälp - bland annat med att fixa biljett till en buss, som gick till Holguin i söder. Händelsevis hade Enrique sina släktingar där och skulle också dit, så vi åkte med samma buss.

Nu var det ju inte bara så att han hjälpte mig, jag hjälpte också honom. Han hade nämligen massor av bagage, och redan av rent praktiska skäl behövde han hjälp med att bära/rulla väskor från bandet till bussen, genom tullen.

Först efteråt slog det mig, att jag tagit en oerhörd risk. Jag visste ju inte vad som funnits i väskorna. Antag att det varit något olagligt, och att väskorna öppnats - skulle jag då hamnat någonannanstans än i fängelse?

Nåja, Enrique själv hade uppgivit - och han gav ett ärligt intryck - att han var överlastad med mediciner och läkemedel, och sådant rådde det ju en skriande brist på på Cuba, genom USA:s blockad.

Men klart stod att hans bagage bestod också av annat. Han var välförsedd med det senaste av avancerade och elektroniska prylar: en digital videokamera, en dito stillbildskamera, en mobiltelefon och en CD-spelare med en trave skivor.

Om inte annat så under bussresan ned till Holguin stod klart, att han använde dessa till stor del för att glassa med, och försöka göra (andra) kubaner avundsjuka. Det var tydligen hans grej: hur han än försörjde sig i Sverige, även om det skulle vara på bidrag, så gav det ju helt andra inkomster än vad väskbärarna vid flygplatsen kunde nå. Nu var hans stund kommen, att imponera med sitt välstånd.

Nu tror jag inte ett ögonblick att Enriques inkomst bestod av bidrag, i varje fal inte huvudsakligen, han verkade alltför energisk och driftig.

Grunden för hans PUT i Sverige kom jag mig aldrig för att fråga om, även om jag var väldigt nyfiken.

En annan detalj i detta sammanhang, som jag kunde notera, var att i passkontrollen var de kubanska tjänstemännen inte nöjda med att han visade bara sitt svenska pass. Han måste också ha med sig sitt kubanska, och visa upp även detta. Ur kubansk synvinkel var han inte bara en svensk, vemsomhelst.

Kanske undrade även kubanerna hur han hade blivit svensk medborgare.


  Startsidan, Jan Millds hemsida