Erfarenheter och intryck:

Costa Rica i övrigt

Det är lätt och behagligt att resa i Costa Rica. Avstånden är små och kommunikationerna fungerar i stort sett bra, människorna är vänliga och maten är fantastisk.

Något som fick erfara direkt efter gränspassagen var den höga frekvensen av poliskontroller. Bara fram till Liberia stoppades bussen tre gånger vid vägspärrar av ett antal svartklädd poliser med k-pistar. Varje gång gick de igenom bussen och alla måste visa sina pass eller andra id-handlingar. Enligt vad vi senare fick veta ligger orsaken i att man dels vill hindra illegal invandring från Nicaragua, dels motverka narkotikasmuggling.

San José är en stad med sällsynt genomtänkt planering. Inte bara går gatorna i rutmönster, med ett torg i centrum. Tvärgående gator, dvs väster-öster, kallas avenidas. Gatorna norr-söder kallas calle. Dessutom har varje gata ett nummer, där ojämnt avenida-nummer betyder norr om torget, jämnt avenida-nummer betyder söder om torget. Ojämnt calle-nummer betyder öster om torget, jämnt calle-nummer betyder väster om torget. Lättare att hitta i en främmande stad kan det knappast göras!

Ur säkerhetssynpunkt kunde dock San José vara ett problem. Brottsligheten har ökat kraftigt där under senare år och vid ett av de hotell vi gästade varnades vi för att gå till vänster när vi kom ut, det kunde vara farligt. Precis som i Nicaragua stod det vakter utanför varuhus och butiker.

Jul firas för övrigt i Costa Ricas städer med samma kommersiella intensitet som någonsin i Sverige.

Också från Costa Rica kunde förnimmas en anda av folkhemsprojekt. När presidenten talade till folket i TV var det med ett uppfordrande moraliserande budskap om att hålla ihop och att gemensamt anstränga sig i ett arbete för landets bästa.

Något som jag tidigare noterat vid resor i bla. Laos och Thailand, i Japan och på Kuba, är att skoleleverna har uniformer. Detta kunde nu noteras också i såväl Costa Rica som i Nicaragua. I småskolan är det mörka byxor och vit skjorta som gäller för pojkarna, mörk kjol och vit blus för flickor. På skortan/blusen sitter ofta ett emblem för just deras skola. I högstadiet kunde flickorna i Costa Rica välja mellan kjol eller byxor. De valde då ofta byxor, som de såg till att få figursydda.

     
 

 
 

Topo berättade för oss att det inte räckte med uniform, man måste dessutom vara kortklippt. Inställningen framgick också av en text utanför en skola som vi åkte förbi: "Detta är en utbildningsinstitution, var anständigt klädd!"

Costa Rica har inga muslimer, men om så vore fallet skulle de inte kunna göra anspråk på att där få bära huckle eller burka. Skoluniformen ger klart besked från början, den gäller lika för alla. I en skola med skoluniformer framgår det också direkt om utomstående rör sig inom skolområdet.

Om religiositeten i CostaRica vittnade en händelse ombord på en buss vid ett tillfälle. I den fullsatta bussen, med alla ståplatser upptagna, hörde plötsligt en kraftig mansstämma. Snart förstod vi att det rörde sig om en slags predikant, som ville värva adepter till sin trosinriktning. I minst en kvart, kanske en halvtimme, mässade han - utan att någon rörde en min eller fällde någon hörbar kommentar.

Något klotter kunde vi inte i upptäcka, inte någonstans i hela Costa Rica. Fanns det ett konstverk vid en busshållplats så fick det vara i fred.

 

Vid ett tillfälle fungerade bussresandet inte helt bra. När vi hade en halvmil kvar till Liberia, på väg från Nicoya, blev det tvärstopp. Bussen fick vänta kanske en halvtimme och köerna måste ha blivit kilometerlånga. Det pågick vägarbete, mitt på dagen, och tydligenhade man stängt av i bägge färdriktningarna! Ändå hördes aldrig någon klaga ljudligt eller bli upprörd.

Costaricanerna hade tydligen andra referensramar än vi. I guideboken läste jag om en orkan som några år tidigare skurit av södra delen av Costa Rica från resten av landet, något som varat i två månader.

 

Beträffande turismen och byggandet av nya anläggningar i regnskogen är frågan om inte Costa Rica håller på att förbygga sig. Intresset för Canopy bygger nog mycket på att det ännu har nyhetens behag. Dessutom kan det i framtiden bli konkurrens från det billigare Nicaragua, där det ju också finns mycket regnskog.


  Startsidan, Jan Millds hemsida