Stockholm, den 10 mars 2003

Till
Mediemagasinet

I ert program den 6 mars hade ni ett inslag om Öppna Kanalen, främst den i Malmö. Där framgick att priset för icke-medlemsförening att sända - i Malmö - är 300 kronor per sändningstimme.

I Stockholm är priset minst tio gånger så högt, vilket gör att den ekonomiska skillnaden för att sända blir stor, mellan medlemsföreningar i Öppna Kanalen och icke-medlemsföreningar.

Till detta kommer det faktum att inte alla intresserade får bli medlemmar - åtminstone ett fall har man vägrat att släppa in en ansökande förening som medlem.

Vill ni gräva i detta? Se då bilagan här.

Ytterligare information i frågan finns på webbadressen http://www.bgf.nu/msg/ok/ok.html

Exemplet visar hur Öppna Kanalen genom ett eget aktivt agerande fjärmar sig från syftet med verksamheten, som den från början var tänkt.

En annan aspekt på åtminstone ÖK i Stockholm är hur föreningar för t ex eritreaner och andra grupper av afrikaner återkommande sänt inslag från hemlandet, inte sådant man själva tillverkat här i Sverige. Där har ingått scener som uppenbarligen är krigiska. Det framgick av bilderna - språket gick inte att för stå, då det var hemlandets.

Mvh

Jan Milld

2. Public access-TV

Det kallas ofta för lokal-TV, men på Öppna Kanalens webbsida är man noga med att det rätta uttrycket är "public-access-TV". Det knyter an till målsättningen för verksamheten. Alltsedan starten har syftet varit att skapa en television med allmän tillgänglighet - envar ska få möjlighet att göra TV-program och få dessa utsända.

Kring detta finns många dokument, med klara formuleringar.

Radio- och TV-verket, som ansvarar för tillsynen av dessa sändningar anger följande målsättning för verksamheten:
"Det lokala kabelsändarföretaget ska vara sådant att det kan antas låta olika intressen och meningsriktningar komma till tals i sin verksamhet. Nätinnehavarnas skyldighet att upplåta en kanal för dessa sändningar syftar till att vidga yttrandefriheten och ge mindre resursstarka aktörer tillgång till mediet. Lokala kabelsändarföretag ska i sin sändningsverksamhet sträva efter vidaste möjliga yttrande- och informationsfrihet. Av den anledningen kallas denna sändningsform av många för "allemans-TV" eller public access-TV..."

Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige säger sig ha som sitt mål "att bidra till utvecklandet av en kommunikations- och medieinfrastruktur som tillvaratar och stärker demokratiska grundvärden som yttrandefrihet, informationsfrihet, offentlighet, tankefrihet och jämlikhet,.."

Öppna Kanalen i Stockholm skriver: "Öppna Kanalen är den fria televisionen så till vida att den enskilde liksom föreningslivet har större yttrandefrihet än i statlig eller kommersiell/privat TV. Öppna Kanalen vill utveckla TV-mediet till form och innehåll; vill bli ett alternativ till de etablerade kanalerna. Stockholmarna kan på egna villkor och utan journalistiska filter komma till tals i kanalen som producenter och andra medverkande."

Praktiken har dock visat sig bli en annan, den dag också invandringskritiker ville sända. "Medborgerliga Studiegrupper" ansökte hösten 2000 om medlemskap i Öppna Kanalen i Stockholm, för att kunna sända på samma villkor som de dittills 60 medlemsföreningarna inom ÖK Stockholm. Svaret blev nej, enligt beslut på extra årsmöte den 18/1 -01.

I kallelsen till detta möte hade styrelsen uppgivit att MSG skulle vara "negativ till invandring".

MSG beviljades inte medlemskap, skulle däremot tillåtas sända som "extern förening", till ett pris av 3.000 kr per sändningstimme. Medlemmar fick sända för en bråkdel av det priset.

Detta kan inte ha legat i linje med uttalade målsättningar för verksamheten. Av sändande föreningar skulle få eller ingen vare sig kunna eller vilja sända på de villkor som erbjöds MSG. Något exempel på en liten ideell förening som faktiskt gjort sändningar i Öppna Kanalen för 3.000 kr per timme står heller inte att finna.

Trots detta har Radio- och TV-verket godtagit utestängningen av MSG: Öppna Kanalen i Stockholm beviljades år 2002 koncession för fortsatta sändningar.

Ett liknande agerande har förekommit från Öppna Kanalen i Göteborg, som 2000 vägrade Sverigedemokraterna att göra sändningar.

ÖK-sändningar i Stockholm 2001 demonstrerade också att genmälesrätten i sådana sammanhang är obefintlig. I en sändning för "TV Söder" den 14/1 gjorde Birger Stattin ­ tillika ledamot i ÖK-Stockholm-styrelsen ­ ett utfall mot MSG. Han talade om "extremistiska synpunker", jämförde MSG med "nazisternas organisation" och manade tittarna att se till så man inte fick "löss i pälsen".

MSG krävde att få bemöta detta, men TV Söder vägrade. MSG väne sig då till "Granskningsnämnden för radio-TV", som har att övervaka dessa sändningar. Svaret, den 31/3, blev dock avfärdande:
"Granskningsnämnden konstaterar att det för sändningarna i Öppna kanalen Stockholm inte gäller några krav på opartiskhet och saklighet eller rätt till genmäle. Dock gäller beträffande beriktigande att uppgifter som förekommit i ett TV-program som inte är reklam och som sänts genom tråd bör beriktigas när det är befogat (radio- och TV-lagen 6 kap.3§ andra stycket). Med detta påpekande avskrivs ärendet från vidare handläggning.

Detta beslut har fattats av Granskningsnämndens direktör Greger Lindberg efter föredragning av Hack Kampman."

Bakom kulisserna hade Expo agerat alltsedan nyår. I Ett brev till ÖK Stockholms medlemsorganisationer den 1/1 ­01 kopplade Stieg Larsson MSG till BGF, vilken påstods vara "invandrarfientlig" och "högerextrem", samt göra sig skyldig till "hets eller missaktning av folkgrupp".

Något exempel till stöd för dessa anklagelser framfördes inte, och MSG gavs inte tillfälle att försvara sig vid det påföljande ÖK-årsmötet.