Debatt
om debatt
Den
13/3 -08 debatterade SVT:s "Debatt" den typ av debatt
som förekommit i programmet kontra vad som borde förekomma.
Mot
ett mer civiliserat upplägg, med färre deltagare, färre
ämnen och mer tid - så att envar får chans att
prata till punkt utan att direkt bli avbruten - anfördes
ett intressant argument: tittarsiffrorna skulle bli lägre.
Därmed
har man erkänt samtidigt två saker:
1.
Public-Service-idén har övergivits. Det handlar mer
om höga tittarsiffror än om innehåll.
2.
Det s.k. debattprogrammet må sortera under samhällsredaktionen,
men är i praktiken främst ett underhållningsprogram.
Därutöver
framkom att man var lyhörda för Expressenkrönikörskans
synpunkter nedan, om förmenat rasistiska svenskar som försökte
göra sig hörda.
Detta
tangerar kärnfrågan: vilka ska få komma till
tals i dessa TV-program med anspråk på att debattera?
En
frågeställning som förekom var att "vanliga
människor" borde få komma till tals. Detta kan
ju inte vara ett självändamål, eller i varje fall
inte tillräckligt skäl att få vara med!
"Vanlig"
eller kändis - en förutsättning måste vara
att vederbörande är engagerad och har något som
åtminstone han eller hon själv tycker är viktigt
att få sagt!
Ny
nedläggning?
"Är
det rimligt att Sveriges Radio har fyrtio minuter 'Rasistnytt'
i P1, måndag till fredag?
Tjugo
över nio på morgnarna, efter Ekot, drar den intoleranta
tokvinden in i min lägenhet. Då börjar 'Ring P1'.
I
går handlade tjugotre av tjugofem minuter om
invandring och invandrare. Främst var det mediernas 'censurering'
av nyheter om brott som upprörde medborgarna. Folk som kontaktar
'Ring P1' tycker nämligen att det är mycket viktigt
att få veta vilken etnisk bakgrund brottslingar har.
'Ring
P1' är alltid tjockt med människor som häver ur
sig dumheter om invandring. Jag menar dumheter. Det handlar om
ogenomtänkt, felinformerat, osammanhängande dravel."
Så
skrev nyligen en av dessa turbotrutar
i Expressen. Hon har eget utrymme där, vecka efter vecka.
Det
är uppenbart att hon ser sig själv som bättre informerad
än de som har andra åsikter hon själv.
Jag
undrar just om hon har noterat att:
a)
Antalet anmälda misshandelsfall
förra året uppgick till 82.000
b)
Motsvarande siffra för det senaste decenniet blir 660.000.
c)
Mörkertalet
är stort och Brå uppskattar det verkliga siffran på
antalet brott till fyra gånger så hög.
d)
Det betyder cirka 2 1/2 miljoner misshandelsfall, i land med en
befolkning på 9 miljoner människor.
e)
De flesta grova våldsbrottslingar i Sverige har utländsk
bakgrund.
f)
Till detta kommer cirka 100.000 som motsvarande siffra för
antalet våldstäktsoffer.
Expressentruten
verkar häpen över att så många upprörs
över detta. Det borde hon inte vara.
Å
andra sidan ingår det kanske i kravprofilen på hennes
jobb att inte ha verklighetskontakt.
Kanske
ligger det något i att inlägg i "Ring P1"
ofta är osammanhängande. Det blir lätt så
när man hela tiden blir avbruten eller vet att man snart
kan bli det.
Det
var mycket bättre, och värdigare, med den programform
som "Klarspråk" tillhandahöll. Som medverkande
hade man kontroll över vad man fick ur sig, och för
lyssnarna blev det mindre sönderhackat.
Varför
lades "Klarspråk" ned?
Alibi-debatt
Den
6/3 -08 hade SVT:s program "Debatt" som tema "islamofobi".
Varför ordnas sådana tillställningar, med ett
otal deltagare? Om syftet är att skapa klarhet om något
så blev det ju ett kapitalt misslyckande.
Nu
kan syftet inte ha varit detta. Syftet var uppenbart: att få
något att kunna hänvisa till. Denna fråga debatteras
även i Sverige! Till och med Sverigedemokraternas Jimmie
Åkesson fick vara med!
Det
var inte en debatt, i den bemärkelse att frågor skulle
bli allsidigt belysta och att olika åsiktsföreträdare
skulle få komma fram med vad de hade att säga.
Istället
vara det fråga om alibi-debatt,
dvs ett arrangemang med syfte att ge manöverutrymme åt
makthavarna att fortsätta sin destruktiva politik.
Även
om det hade funnits en hederlig ambition att komma framåt
i sakfrågan, så var detta en nästintill omöjlighet
med så många deltagare (12 personer utöver programledaren,
Stina Dabrowski) och så litet tid till förfogande (två
andra teman skulle också hinnas med).
Därtill
kom det faktum att en sådan balans-ambition helt saknades.
Av de 12 debattörerna tillhörde bara 3 den åsiktsriktning
som man (i och för sig helt felaktigt!) kallar "islamofober".
Övriga 9 tillhörde den andra åsiktsriktningen,
som man i analogi rimligen får kalla "svedofober".
Det
ger följande diagram:
Denna
obalans i deltagare förstärktes, om vi ser till antalet
inlägg. Flest inlägg fick en Muhammad Fazlhashem
(7), näst flest fick Fatima
Doubakil. Totalt fick den sidan 25 inlägg. Motsidan
fick totalt 6 inlägg.
Det
ger följande diagram:
Skulle
man dessutom se till längden på inläggen, den
totala talartiden från respektive sida, blir skillnaden
än mer markant.
Snedheten
förstärktes också av att Jimmie Åkesson
främst fick svara på riktade frågor från
Dabrowski, t ex om han själv varit i en moske eller om han
har någon vän som är muslim! Underförstått:
för att få ha åsikter om islam måste man
kvalificera sig.
Hela
förutsättningen för alibi-debatten
var dessutom felaktig, dubbelt felaktig:
1.
Det
är kränkande att sätta sjukdomsdiagnos på
dem som tycker annorlunda. Det handlar om helt rimliga åsiker
och invändningar.
(att jag i diagrammen använder begreppen här sker med
denna reservation - så länge pk-iterna stämplar
på detta sätt så kan de ha detsamma tillbaka)
2.
I
fokus placerades muslimers problem eller upplevda problem.
Inget
fick sägas om de problem som svenskar möter i sammanhanget.
Strikt
skulle man hålla sig till den mall som Expo tillhandahållit
för diskussion.
Men
det som kallas "islamofobi" handlar om svenskars invändningar
mot islam eller kritiska hållning till muslimska företrädare
i Sverige. Där finns förvisso en utbredd negativism,
men den är i stor utsträckning befogad.
Ska
denna hållning verkligen diskuteras, då blir det ofrånkomligt
att gå in på de faktorer som ger upphov till den.
•
Dit hör den massiva musliminvandringen på kort tid.
•
Dit hör kravmaskineriet och hotfullheten
•
Dit hör munkavlen på oss svenskar.
Funnes
det ett enda uns av ärlig vilja att motverka "islamofobi",
då skulle man visa oss svenskar mer respekt än vad
detta TV-program under falsk flagg gav prov på!
EN
HISTORIA FÖR SIG i detta sammanhang var ju insatsen från
KD-ledaren, Göran Hägglund. Genom sina erbarmliga
inlägg sade han än en gång farväl till partiets
kärnväljare.
Frågan
är om Kristdemokraterna ska sätta in Maria Larsson
som partiledare före valet 2010, eller om man kommer att
vänta tills partiet har åkt ut ur riksdagen.
City
ger svaret
Brottsligheten,
totalt sett, fortsätter att öka. Inte minst gäller
detta våldsbrott, och brott riktade mot enskilda individer.
Antal misshandelsfall har mångdubblats sedan 1950-talet.
Då låg de anmälda fallen kring 8.000 per år.
På 1990-talet var siffran över 50.000.
Under
de senaste tio åren har ökningen gått från
cirka 40.000 till nära 82.000.
Varför
denna ökning? Vilka är det som beter sig så obegripligt:
ger sig på andra människor, för att skada dem?!
Detta
är vad många självklart frågar sig!
Gratistidningen
"Stockholm CITY" tar den 3/3 -08 upp ämnet,
och ger sina "besked":
"VÅLDETS
MEKANISMER - VEM SLÅR?
•
Oftast en ung man
som antingen själv blivit slagen eller bevittnat våld
under uppväxten.
•
Har dåliga
vuxenkontakter i barndomen.
•
Brister i förmågan
att känna empati. Avhumaniserar och degraderar sitt offer.
•
Är lättkränkt
och har låg självkänsla.
•
Fascineras av våld,
exemplevis filmer och spel.
•
Har dålig
impulskontroll."
"Stockholm CITY" nämner inget om etnicitet,
men de som i övermått fyller de av tidningen uppställda
krititerierna är ju unga män med utländsk bakgrund
- själva födda utomlands, eller med föräldrar
som är det.
Siffrorna
hålls hemliga, så vi är hänvisade till att
gissa: har 50%, 70%, 90% eller 99% av gärningsmännen
utländsk bakgrund?
Min
gissning är: cirka 90%.
Klart
är att om vi inte hade haft denna massiva och okontrollerade
invandring under de senaste decennierna, då skulle dessa
problem med gatuvåld och hot, otrygghet och misshandel inte
vara tillnärmelsevis så stora som de i dag är
i Sverige.
Såtillvida
kan sägas att en grundläggande orsak
ligger i invandringen.
Om
vi vill minska problemet, eller åtminstone
motverka att det ytterligare ökar, måste
därför en första åtgärd vara att försöka
strypa den fortsatta fjärrinvandringen,
Det
vill dock inte "City" och dess uppblåste
redaktör.
Mars
2008