Medialogik
TV4
hade i går en dokumentär om Sverigedemokraterna. Några
reflexioner blir ofrånkomliga:
1.
Brottsbelastningen
I
vanlig ordning framhölls hur hög brottsbelastning som
en del SD-företrädare i olika kommunfullmäktige
hade. I programmet nämndes siffran 16%.
Det
låter onekligen mycket, men säger egentligen ingenting
om man inte samtidigt anger motsvarande siffra för andra
partier.
Jag
har där hört siffran 19%, som ett genomsnitt. Kan det
stämma? I så fall skulle SD:are i själva verket
vara mindre brottsbelastade än företrädarna för
de flesta andra partier.
Nåväl,
antag att SD:arna i själva verket är väsentligt
mer brottsbelastade än andra politiker. Antag att varenda
företrädare för Sverigedemokraterna skulle återfinnas
i brottsegistret, för de allra grövsta brott.
•
Den poäng som TV4 ville göra var att det blir
särskilt graverande om ett sådant parti för fram
krav på hårdare straff mot brottslingar.
Jag
tycker precis tvärtom! Då blir det väl extra strongt
och rakryggat att då kräva strängare straff. Det
skulle ju då slå även mot den egna gruppen.
Om
SD:are är väldigt brottsbelastade, då vore det
väl snarare krav på mildare straff som kunde förväntas
från ett sådant parti. Och i så fall kunde media
verkligen ha anledning att reagera: talar partiet i egen sak?
•
En annan poäng som TV4 försökte göra
var att det blir fel om brottsbelastade personer sitter som nämndemän.
Varför då? För att de i egenskap av brottslingar
skulle känna lojalitet med andra brottslingar, och rösta
för frikännande?
Medias
logik är ibland märklig!
2.
"Svenskt"
Många
av de intervjuade lät sig trasslas in i försök
att definiera vad som är "svenskt". Underförstått:
eftersom partiet kräver att invandrare ska bli svenskar måste
en entydig definition kunna levereras.
Jag
kan inte dra en klar gräns mellan vad som är en svensk
och vad som inte är en svensk. Lika litet som jag kan ange
exakt när man är ung, medelålders respektive gammal,
eller exakt när en färg inte längre är blå,
utan istället grön.
Tidigare
tänkte man inte på sådant. Svensk är den
som fötts i Sverige, talar svenska och är svensk medborgare.
En person som betraktar sig själv som svensk och av omgivningen
uppfattas som svensk.
Nu
vet vi att många barn som föds i Sverige inte betraktar
sig själva som svenskar, inte behärskar svenska språket,
inte klarar sig i skolan och inte känner lojalitet med det
svenska samhället.
Det
är där problemet ligger!
Man
behöver inte fira midsommar eller gilla sill och potatis.
För egen del har jag haft långa perioder i mitt liv,
då jag helt struntade i allt som hade med julen att göra.
Jag var ändå svensk, även då.
3.
Mediaträning
Det
förundrade mig också att så många av de
SD:are som framträdde i programmet verkade så oförberedda
på även lätt förutsägbara frågor.
Eller att de inlät sig på personliga tyckanden, om
dödsstraff eller annat.
Framträder
man i TV som företrädare för ett parti, så
är det väl partiets uppfattningar som är intressanta.
Personligt tyckande om än det ena, än det andra, bör
vara ovidkommande.
Visste
inte SD-ledningen i förväg att TV4 skulle göra
ett program om Sverigedemokraterna? Naturligtvis gjorde man det.
•
Alltså borde man ha särskilt mediatränat den inre
krets av partiföreträdare som man kunde räkna med
skulle hamna framför TV-kameran.
•
Alltså borde man ha framställt ett material av typ
"Frågor och svar", där de vanligaste frågorna
och partiets linje i sammanhanget framgick, till stöd för
envar.
De
första två frågorna i sammanhanget kunde lyda:
"När är man svensk?" "Vad är
svensk
kultur?"
DET
FINNS INGET ENDA GIVET SVAR - flera olika bra svarsalaternativ
skulle kunna föreslås. Själv tycker jag man kan
framhålla vikten av en gemensam
värderingsgrund.
Jag
tänker på mannen som nyligen blev misshandlad till
döds på en skolgård i Fittja, av ett gäng
unga invandrare. Ett radioprogram efteråt avslöjade
hur många av dem tänker. Mannen hade sagt eller gjort
något som förolämpat en invandrarflicka - i verkligheten
eller bara enligt ett rykte.
Då
rasslade hederslojaliteterna igång ("om någon
så mycket som kröker ett hår på min systers
huvud...") . Det anses mycket allvarligare när
en av de egna kvinnorna varit utsatt, då kan straffet bli
helt oproportionerligt. Och sedan fortsätter lojaliteterna:
man "tjallar inte".
En
gemensam värderingsgrund betyder att alla människor
ses som lika mycket värda. Oavsett vem som
är offer och vem som är gärningsman - alla brott
ska bedömas efter samma skala.
Och
man ska "tjalla". Utan vittnen
kan inga gärningsmän fällas och då fungerar
inte rättssamhället.
Klanlojaliteter
går inte ihop med rättvisa.
Frågesportarna?
Det
sägs att det är segraren som skriver historien. Detta
gäller nog även den svenska
historien, som jag ägnat mig åt under den senaste
tiden.
Snapphanekriget
och försvenskningen av Skåne är därvid bara
ett exempel. Vem har hört talas om massakern i Klågerup
1811? Eller vad Gustav II Adolf gjorde i Vä 1612?
Eller
tag dalkarlarnas uppror 1743, när de i mycket organiserade
former intog Stockholm. Detta uppror slogs ned med stor brutalitet,
varpå det i historien gavs beteckningen "Stora daldansen".
Gustav
Vasa är ett kapitel för sig.
Min
ambition, med det jag nu
skriver om historia, blir att försöka komma närmare
en sann och allsidig bild. Kungar och krig är en del av vårt
historia, men vad som bättre behöver komma fram är
ett folkets perspektiv.
Det
finns mycket som är fascinerande i vår historia:
•
Vet du något om vilka som var de sju största städerna
i Sverige på 1690-talet? Faktum är att bara två
av de sju städerna ligger inom det geografiska område
som idag utgör Sverige!
•
Om vi håller oss till det område som idag utgör
Sverige - vet du vilken som då var Sveriges i storlek andra
stad? Förmodligen inte.
•
Känner du till hur många gånger som Sundsvall
brann ned under 1800-talet? Vet du något om hur vanliga
stadsbränder var i Sverige under tidigare sekler?
•
Känner du till att det fanns en tid när ryska soldater
var förlagda i Stockholm och andra svenska städer -
på begäran av den svenska regeringen?
•
Vet du hur många norrmän som röstade för
en bevarad union med Sverige? Vet du hur många ålänningar
som skrev på namnlistor om att få tillhöra Sverige?
Vet du vilka universitet som fanns i Sverige i slutet av 1600-talet
och i vilken ordning de tillkom?
•
Har du tänkt på att om dalupproret 1743 hade resulterat
i seger för dalkarlarna, då skulle Sverige redan då
ha förlorat Finland till Ryssland, men i gengäld skulle
en union med Danmark-Norge förmodligen ha blivit följden?
Jag
tycker att svensk historia är intressant!
Tycker
du också det?
Hör
av dig, om du vill vara med om att bilda föreningen "Frågesportarna"!
janmilld@hotmail.com
Storebror
Den
nya regeringen fortsätter i den gamla regeringens fotspår.
Detta gäller marschen in i storbrorsamhället. Medborgarna
ska kunna avlyssnas, övervakas och kontrolleras.
Varför?
Det
skäl som anges är hoten mot vår säkerhet,
risken för attentat och terrorism. Något ligger det
naturligtvis i detta.
Den
irakiska ambassaden har utfärdat 10.000-tals pass, till personer
vars identitet är oklar. Även bortsett från detta
tillhör det nu undantagen att asylsökande visar upp
några id-handlingar. Sverige tar emot ojämförligt
fler irakier än något annat land i Europa.
Vi
är också snabba med att bevilja svenska medborgarskap.
Man behöver i stort sett bara vänta in tiden, så
utfärdas detta med automatik. Vederbörande behöver
inte med detta göra något val, det gamla medborgarskapet
kan behållas.
Många
är de"svenskar" som nu har dubbla medborgarskap
och vars egentliga identitet är oklar.
Det
är inte svårt att föreställa sig en framtid,
där det som nu händer i Bagdad kan komma att hända
även i Stockholm. Mitt ibland oss kan finns ett stort antal
människor som är potentiella självmordsbombare.
Så
skälen för en maximalt effektiv övervakning är
både uppenbara och starka. "På köpet"
kommer även vanliga svenskar att bli övervakade, men
detta kan framstå som ett nödvändigt pris att
betala.
Som
så ofta kan det här finnas två skäl för
övervakning:
A.
Det officiella, och "vackra"
B.
Det verkliga, utåt mindre gångbara.
Jag
kan inte komma ifrån misstanken att det verkliga skälet
är att kunna övervaka vanliga svenskar, för att
på ett tidigt stadium motverka en opposition mot den förda
politiken.
För
det är ju något som inte stämmer: om den förda
invandringspolitiken får så katastrofala konsekvenser,
bör då inte börja med att där lägga
om kursen, radikalt?
Skulle
detta ske, då bortfaller samtidigt en hel del av behovet
av en opposition.
Man
skulle s.a.s. slå två flugor i en smäll: det
skulle bli färre av såväl potentiella terrorister
som oppositionella svenskar att övervaka.
Propaganda-TV
Propagandainslagen
i TV, när ämnet invandring berörs, har blivit mer
regel än undantag. Allt kan inte kommenteras, men någon
gång får det bli ett exempel i mängden. Som TV-programmet
"Existens" igår.
Man
hade en intervju med den nya integrationsministern, Nyamko
Sabuni.
Sabuni
skulle ställas till svars för sina förslag till
skydd för muslimska flickor eller åtgärder till
förebyggande av terrordåd. Intervjuaren avkrävde
henne gång på gång "bevis" för
att muslimska friskolor kunde leda till extremism.
Detta
kontrasterade bjärt mot hur den "sakkunnige" Mattias
Gardell oemotsagd tilläts svamla om "islamofobi"
och konstruera halmgubbar,
som han sedan fick angripa.
Gardell
gjorde - helt utan saklig grund - gällande att kritiker mot
islamsk extremism buntar ihop alla muslimer,
drar dem alla över en kam. Och så kunde han fullfölja
med konstaterandet av hur en sådan hållning tidigare
i historien resulterat i Förintelsen.
Existens
jämförde Nyamko Sabuni med Hirsi Ali (i sig inte fel)
och hävdade att de uttryckte åsikter som inte skulle
uppfattas som "rumsrena", om de framfördes av t
ex etniska svenskar.
Förmodligen
helt sant - men vad säger det?!
Om
helt rimliga och måttfulla åsikter till skydd för
demokrati och utsatta grupper inte kan framföras öppet,
inte kan föras fram utan att vederbörande ska stigmatiseras
- säger inte detta något om mediaklimatet? Säger
det inte något om t ex de journalister som arbetar på
TV?
En
doft av makt
"Stabilitet".
De är ett ord som Carl
Bildt gärna använder. Uppenbarligen ser han sig
själv som verkande för politisk stabilitet.
Efter
att det framkommit att Bildt medverkat i en "tankesmedja"
som förespråkat att USA skulle angripa Irak gick hans
försvar ut på att det var angeläget att bli av
med Saddam Hussein - för att skapa stabilitet
i området.
Denne
diktator må ha varit motbjudande, men vad han representerade
var väl just stabilitet!
Och
vad har man fått nu? Självmordsattentat och bomber
varje dag. Läget i Bagdad är nu så långt
ifrån stabilitet som man bara kan komma!
Om
det var pga övergrepp och brott mot mänskliga rättigheter
som Saddam Hussein måste bort, då borde konsekvensen
kräva att man ingriper även för att avsätta
Robert Mugabe.
Något
sådant har Bildt mig veterligen inte föreslagit, och
anledningen är uppenbar: i Zimbabwe finns ingen olja. Där
behövs ingen "stabilitet"...
Carl
Bildt var statsminister i Sverige 1991-94.
Var
det en period av stabilitet? Knappast!
Under
regeringen Bildt upplånades väsentligt mycket mer än
andra regeringar - en upplåning som förklarar dagens
svenska statsskuld på drygt 1.200.000
miljoner kronor.
Bakgrunden
till denna enorma upplåning var en totalt misslyckad ekonomisk
politik. Dess "höjdpunkt" blev en ränta på
500%, som slog ut svenska företag i massomfattning. På
kort tid försvar 100.000 industrijobb.
Massomfattning
var det också på asylinvandringen under Bildtregeringen.
Den överträffas bara av den aktuella invandringen, efter
USA:s angreppskrig på Irak...
Eva
Bergqvist,
redaktör Fri Information, intervjuades 1997 i Blågula
frågor. Hon var själv moderat, men gav inte mycket
för Carl Bildts insatser. Så här sammanfattade
hon dessa:
- Räntebördan efter
hans förra regeringsinnehav vilar tungt på skattebetalarna
och omöjliggör nödvändiga satsningar inom
vård-, utbildnings- och omsorgssektorerna.
- Utförsäljningen
av svenska nationaltillgångar till kapitalstarka utländska
intressen, globaliseringsfanatismen och privatiseringshysterin,
visionen om de öppna gränserna är alla utslag av
en politik riktad mot Sverige, svenskarna och svenska intressen.
VAD
SOM fascinerar och förundrar mig är hur en så
oduglig politiker kan vara så uppburen. Tydligen handlar
det om att ha rätt kontakter, om att ingå i nätverk
som ger gentjänster och ömsesidigt stöd åt
dem som där ingår.
Då
kan man få en miljon kronor i ersättning för sin
närvaro på ett sammanträde.
Carl
Bildt ger en doft av makt.
Februari 2007